Stämningen i Saab Arena var elektrisk när klubbens största genom tiderna skulle hyllas och få sin tröja pensionerad. Det var ståplats – supportrarna i White Lions – som fick stämningen att explodera gång på gång med sin "Mange, Mange Johansson"-ramsa.
Huvudpersonen själv vankade av och an i katakomberna minuterna innan det var dags, påtagligt nervös. Han hade dessförinnan träffat gamla lagkamrater från de 25 åren han varit aktiv på a-lagsnivå. Samma lagkamrater bildade, tillsammans med spelare från ungdomsleden, damerna och a-laget en gång för Magnus Johansson att gå genom till sin plats på mittlinjen.
– Jag var nervös innan. Det var otroligt känslosamt. Det är svårt att beskriva. Man vet ju inte riktigt hur man ska känna innan. Det kändes otroligt bra och jag blev avslappnad när jag kom in, säger Johansson.
I lördagens Corren funderade han över hur känslosam han skulle bli. Om han överhuvudtaget skulle klara av att genomföra ett tacktal. Det gjorde han, utan att darra på rösten. I talet tackade han gamla lagkamrater, tränare och sin familj.
Det var först efteråt, i intervjun med Corren, som ögonen började bli röda och vattniga där han beskrev vad han precis fått uppleva.
– Jag kände sådan värme och kärlek från alla som var här idag. Inget kunde gå fel, jag bara njöt av stunden, säger Johansson.
Sen åkte den upp i taket tillslut – nummer 7. Nu hänger den där bredvid Mike Helbers, Fredrik Emvals, Stefan Jacobssons och Mats Anderssons tröjor.
Nu hänger den där – nu är det över...
– Ja, nu är det slut på det numret. Men jag är glad. Den kommer ju hänga kvar däruppe i taket. Det känns väldigt bra, säger Magnus Johansson.
På onsdag sänds den timmes långa dokumentären Kapten Johansson i 24Corren och på Corren.se. Vilken tid? Klockan sju (19.00) så klart.