Hugo Bergengren lyfter bort termosen från kaffemaskinen.
– Kaffe kommer väl med vaktmästartiteln? ler han.
Hur mycket kaffe dricker ni på en dag?
– Minst tio liter. Sen är det ju skiftbyte framåt kvällen och då dricks det nog en del i det andra arbetslaget också, skrattar Mikael Hassel.
Vaktmästarna i Saab Arena kan sägas vara LHC:s egna hustomtar. När proppar går för att SHL-lagen tryckt på värmeelementen, när målburar flyttas och inte minst, när isen behöver spolas är vaktmästarna där.
Göran Fagerström har varit med längst.
– Jag började 1995. Så ja, det har varit ett antal år härnere nu, säger han lutad mot köksväggen.
Vad är största skillnaden?
– Det är mycket mer krav och struktur nuförtiden. Förr fanns inte lika mycket krav kring iskvaliteten eller kring var spelarna skulle byta om. Det har blivit mycket bättre nu, säger Göran.
En annan stor skillnad är vaktmästarnas kontakt med SHL-laget.
– Förr var det väldigt tyst mellan spelarna och oss som jobbade här. Det är mycket bättre nu. Visst kommer de med lite önskemål ibland men till stor del handlar det om snack om allt mellan himmel och jord, fortsätter Göran.
Vissa spelare har etsat sig fast lite extra i vaktmästarnas minne.
– Erkki Saramaa var en sådan som man aldrig visste var man hade. Utan att man fattade så kunde han när som helst smyga på en bakifrån och skyffla in snö i nacken på en, säger Hassel.
Göran berättar om en av favoriterna.
– Det måste nog vara "Sebbe" (Sebastian Karlsson). Han är helt fantastisk och nu när han är med i A-laget så kommer han ofta hit och snackar.
En stor del av arbetstimmarna spenderar vaktmästarna med stort fokus på isytorna i Stångebrohallen och Saab arena.
– Ismaskin kör vi ju flera gånger per dag. Svårast är det när det är varmare ute. Då kan vatten rinna in på isen och det blir en del fläckar som man måste hacka bort.
Vissa gånger har det blivit riktigt besvärligt. En SHL-match i december 2021 är ett sådant exempel.
– Då ställdes ju hela matchen in för att reklamen kom upp ur isen. Det var riktigt pinsamt. Sånt ska inte få hända, säger Göran.
Andra, mindre allvarliga, men fortfarande pinsamma händelser finns också på minnet i vaktmästeriet.
– På några av mina första dagar så trillade jag rätt framför LHC-laget när de var ute och tränade. Det är väl det mest pinsamma som har hänt mig i det här jobbet. Men en kollega trillade på isen rätt framför bortaklacken. Då blev det rätt mycket jubel, säger Hugo.