Svaret är – inte helt överraskande: Markus Ljungh.
– Betygen baseras på bland annat plus och minus, mål, assist, utvisningar och om en spelare är inne på skottförsök framåt eller bakåt.
Henrik Hagelin har följt LHC sedan 1997. När flyttlasset för fem år sedan gick till Brasilien blev det svårare att följa matcherna live.
– Jag ville få en mer objektiv bild över hur laget och spelarna presterar. Jag har alltid varit intresserad av statistik och ishockey.
Efter varje match får varje enskild spelar en gamescore, det vill säga ett totalbetyg som är baserat på tidigare nämnda parametrar.
– Runt 0.4 ligger snittet för en SHL-spelare, för att vara på elitnivå ska man ligga omkring 0.8 och seriens bästa spelare har över 1.0.
Utifrån statistiken var LHC:s tre bästa spelare under säsongen Markus Ljungh (0,90), Patrick Russell (0,87) och Robert Lantosi (0,74).
– Jag har sett långt ifrån alla matcher, men feedbacken jag har fått är att siffrorna stämmer ganska bra överens med hur prestationerna sett ut.
Utöver spelarbetyg så har Henrik även en modell för "expected goals", alltså förväntade mål för både spelare och laget.
– LHC hade under säsongen 139 förväntade mål framåt men man gjorde endast 121. Laget släppte in 142 mål men förväntades att släppa in 149. En intressant iakttagelse är att det är väldigt låg procent av skotten från blå som faktisk går i mål.
Statistiken hämtar Henrik från SHL.se