Med havet som granne, nĂ„gra hundra meter frĂ„n Djupviks fiskelĂ€ge, slog vi â med hustru Guns hemlagade tiramisu som ljuvligt tilltugg â oss ned och bad 67-Ă„ringen frĂ„n Hemse berĂ€tta om ett antal hĂ€ndelser ur sitt rika ishockeyliv.
Det gjorde han sÄ gÀrna.
FrÄn stora vinster och tuff turbulens till fÄrskinnsmössa, segercigarrer och brandkÄrsbesök.
HĂ€ng med!
I elitserien med Vita HĂ€sten â men inte sĂ„ lĂ€nge
âDet mĂ„ste ha varit 1990. Vi vann vĂ„r match mot Björklöven och alla spelare satt kvar pĂ„ isen och lyssnade pĂ„ Radiosportens referat frĂ„n RögleâModo. Om Rögle vann skulle vi gĂ„ upp, men Modo avgjorde i förlĂ€ngningen. Det var fantastiska Ă„r med Rauge och gĂ€nget och vi var ruskigt nĂ€ra.
Televerket var sponsor och jag försökte göra en deal med Ingemar Stein, som var ansvarig, om att fĂ„ köpa en fax som dök upp dĂ„. Han ville inte pruta sĂ„ mycket, men vi kom överens om att om vi gick upp i elitserien sĂ„ skulle jag fĂ„ en. EfterĂ„t sa jag att âvi var ju faktiskt dĂ€r, men du sa inget om att vi skulle stanna kvarâ. SĂ„ dĂ„ fick jag en Ă€ndĂ„. Haha.â
Upp till elitserien med AIK
âMakalös kvĂ€ll. Helt avgörande match mot Boden. 12 000 Ă„skĂ„dare i Globen, varav 11 850 klĂ€dda i gulsvart. Vi behövde vinna med tre mĂ„l och ledde med 3â0 nĂ€r Boden med ett par minuter kvar fick straff. Det blev ett herrans liv och folk kastade in grejer pĂ„ isen. Omspolning, vĂ€ntan i omklĂ€dningsrummet och hade du slĂ€ppt en nĂ„l dĂ€r sĂ„ hade det plingat. Uffe Sandström skulle slĂ„ straffen och efterĂ„t har jag fĂ„tt veta att han var sĂ„ nervös att han var pĂ„ toaletten och krĂ€ktes.
Vi hade Roffe Ridderwall i mĂ„let, han tog straffen och nĂ€r det var 30 sekunder kvar kom en sĂ„n dĂ€r taktiktavla singlande i luften. Det var Niklas WikegĂ„rd, som var trĂ€nare i Boden, som kastade den. DĂ„ tĂ€nkte jag att ânu Ă€r det klartâ. Jag brukar pĂ„minna WikegĂ„rd om det nĂ€r vi ses.â
Turbulensen i Linköping och det omtalade brevet
âDe tvĂ„ första sĂ€songerna gjorde vi bra resultat, men jag var inte nöjd med mitt jobb. Det var mycket som var rörigt och det fanns stunder nĂ€r jag mĂ„dde dĂ„ligt. Mats (WeiderstĂ„l) och jag var vĂ€ldigt olika. Det kan vara en fördel, men funkade inte för mig. Sen kom det dĂ€r brevet (dĂ€r spelarna krĂ€vde Bendelins avgĂ„ng, vĂ„r anm) och strax efter fick jag sparken.
Vet du idag vem som skrev det?
LÄng tystnad.
Vet du?
Jag vet vad ryktet sÀger.
Jag har lagt det bakom mig. Oftast har det gÄtt bra, men dÀr fick jag kÀnna pÄ en annan sida av trÀnaryrket och jag Àr inte sÀker pÄ att jag skulle vilja ha det ogjort.
Sen kom du tillbaka och rÀddade klubben kvar.
Det var en extremt mĂ€rklig situation, men jag hade kontakt med nĂ„gra viktiga spelare och Mike (Helber) kom hem till mig och bad mig komma tillbaka. Efter det hade vi en jĂ€ttebra relation. Efter sista matchen fick jag en fem minuters stĂ„ende ovation av publiken i StĂ„ngebro. Det var mycket kĂ€rlek och en fin avslutning.â
Segercigarrer och brandkÄren pÄ besök
âHaha, det var efter just den matchen. Lasse Thörnholm, som var fystrĂ€nare, var förtjust i kubanska cigarrer och hade ett stort etui i trĂ€narrummet. SĂ„ dĂ€r satt han, jag och Niklas Czarnecki med fötterna pĂ„ bordet och bolmade. Det var som en dimma nĂ€r dörren plötsligt slogs upp och brandkĂ„ren kom instormandes med hjĂ€lmar pĂ„. Larmet hade gĂ„tt av röken och jag tror att LHC fick betala en straffavgift för det dĂ€r.â
FĂ„rskinnsmössa i bĂ„set i 8â0-matchen mot HV 71
âDet dĂ€r finns pĂ„ Youtube, vet jag. Vi bodde ute i EkĂ€ngen och eftersom det blĂ„ste sĂ„ mycket frĂ„n Roxen köpte jag en fĂ„rskinnsmössa för mina hundpromenader. Dagen före HV-matchen sa jag till spelarna att âlyckas vi hĂ„lla oavgjort nĂ€r det Ă€r tio minuter kvar sĂ„ ska jag ta pĂ„ mössan i bĂ„setâ och alla garvade. Sen blev det en helt sjuk match. Efter 5â0 var Stefan Liv sĂ„ förbannad att han bytte ut sig sjĂ€lv. Det fanns sĂ€kert de som tyckte att det var fĂ„nigt, men mössan kom pĂ„ och har blivit en klassiker.
Vet du var du har mössan nu?
Jag vet att jag har den kvar. NĂ„gonstans.â
LĂ€ngtan tillbaka till Gotland
âDet Ă€r min födelseö, vi hade en dröm att bosĂ€tta oss hĂ€r och jag bodde ensam i 16 mĂ„nader för att bygga huset. Livet Ă€r lugnt och behagligt, men jag kan sakna pulsen ibland. Ishockeyn Ă€r en helt annan sport nu Ă€n för 25 Ă„r sedan och jag har fĂ„tt vara med om den utvecklingen. Det Ă€r magiskt. Som trĂ€nare Ă€r det en stĂ€ndig oro och det kan vara ett tufft pris att betala. Men jag har alltid kĂ€nt drivet och Ă€lskat jobbet nĂ€stan varenda dag.â