LÄS MER:12 jättetalanger – så har det gått
Det har han gjort med hjälp av sin erkänt duktiga personliga tränare Vladimir Egorov.
– Jag har försökt jobba hårt den här sommaren. Bli starkare, snabbare och för att kunna anpassa mig bättre på den lilla rinken med ett mer fysiskt spel. Så att ta en ordinarie tröja i NHL och hålla den säsongen ut är det stora målet, säger han.
Han påstår dessutom att det alltid finns mindre mål på vägen, som att exempelvis göra sitt första NHL mål.
Sex träningsmatcher, campen och en hel del fysiska tester kommer under försäsongen avgöra var någonstans Carlsson ska spela till hösten.
– Det finns en grundbas spelare som har envägskontrakt och redan klara i laget. Sedan finns det kanske två backplatser som man slåss om, och jag är väl en av de som slåss om en backplats, säger talangen.
Därmed besitter Carlsson ett tvåvägskontrakt vilket innebär att han är fri för spel i både AHL och NHL. Detta är något han tycker är positivt, eftersom upplägget bidrar till en ökning av konkurrenssituationen, samt att tävlingsnivån blir högre. Jämfört med Sverige där man har sin plats från början av säsongen.
– Man måste tro på sig själv och förmedla det till ledningen. De gillar att man är framåt och tror på sig själv. Självklart tror jag att det finns en chans att jag kan ta en plats och jag ska göra mitt bästa för att ta den, säger Carlsson.
Han åker tillbaka i slutet av augusti eller början av september. Men innan det kommer han att gå ut på is här i Sverige.
– Vi får se om det blir med träningsgruppen i Stockholm, Örebro eller kanske något i LHC. Vi får helt enkelt se vad som passar bäst.
21-åringen fick till en början av den gångna säsongen spela med de stora grabbarna, för att sedan bli nedflyttad till AHL-laget Cleveland Monsters.
– Det har gått helt okej, jag hade lite skador som strulade till det. Det blev lite hack i rytmen. Men det gick väldigt bra i början av säsongen. Jag fick börja uppe i NHL, så det var väldigt kul, säger Carlsson.
Att vara ny ett lag kan vara svårt. Men det finns en del svenskar i Columbus som har underlättat för honom.
– Det var framför allt Alexander Wennberg. Han var väl den enda svensken det här året. William Karlsson var ju där när jag kom upp första gången (nu i Vegas Golden Knights), så det är framför allt de två som har hjälpt mig, säger han.
Och känslan att få spela i NHL går inte att ta miste på.
– Det var jättehäftigt såklart. Det är det man har drömt om sen man var liten. När man spelade första matchen var det helt fantastiskt, kanske inte under matchen, men det var väl efteråt man insåg att det var väldigt häftigt.
Att komma över till Nordamerika, utöver hockeyn, är kanske inte heller det enklaste. Men Carlsson tycker att det har fungerat bra. Han kände spelare sedan tidigare, samtidigt som han menar att det är en del av branschen att flytta och hitta nya kompisar.
– Jag tror det var bra för mig att flytta till Linköping från Örebro när jag var 15–16 år. Det var som ett "mini-step" från att flytta till USA från Linköping. Så det var inga större problem, säger han.
Ett första år med nya intryck kommer visa sig vara positivt för nästkommande säsong.
– Det ska bli kul att komma in i mitt andra år nu. För nu kan man lite mer runt omkring och det är bara att fokusera på hockeyn. Så nu vill jag ta en full plats i NHL. Vara där från starten och bara spela så bra hockey som möjligt, säger Carlsson.
Trots den svåra tidsskillnaden försöker han följa LHC så gott som möjligt. Han har dessutom telefonkontakt med spelarna.
– Det är lite sms och snapchat-kontakt med framför allt Anton Karlsson och Sebastian Karlsson. Sen snackar jag med några som har stuckit från LHC. De jag hängde mest med var väl Vilmos Gallo, Petter Hansson och Henrik Törnqvist, påpekar 21-åringen.
– Jag tror de får ett spännande lag i år. De har värvat intressanta spelare. Det är kul att få tillbaka Broc (Little), han är en viktig spelare, säger han.
Carlsson beskriver också sin saknad av supporterkulturen.
– I USA kan det vara lite mycket sittplats. Det blir inte riktigt den här festen. I LHC är White Lions bra på att dra igång klacken. Och vart man än kommer finns det alltid en klack som är där vilket höjer adrenalinet, avslutar Carlsson.