– Det är en enkel förklaring. Det är en jämförelse på koncernnivå och vi har något som ingen annan har i form av dotterbolaget Linköping health care. Exkluderas det tror jag att vi är tillbaka i nedre hälften av tabellen gällande personalkostnader, säger Ekström till Sporten.
Dagen före premiären av årets SHL-säsong presenterades den årliga rapporten ”Hur mår svensk elithockey” från rådgivnings- och revisionsföretaget EY. Den visar som väntat att den publikfria säsongen blev en ekonomisk käftsmäll för SHL-klubbarna med ett totalt intäktstapp på över 600 miljoner kronor.
De 14 klubbarnas totala omsättning var 1 283 miljoner kronor. Det är en minskning på 611,3 miljoner kronor – eller 32 procent jämfört med säsongen 2019/2020. Publikintäkterna minskade med hela 335 miljoner kronor. SHL-klubbarnas största intäktskälla har varit ersättningen för tv-rättigheterna som låg på totalt 603 miljoner kronor.
Samtidigt har kostnaderna dragits ned. Totalt uppgick de till 1 670 miljoner kronor, en minskning på 228 miljoner kronor. Men det stoppade inte den samlade förlusten att öka till drygt 387 miljoner kronor.
Noterbart är alltså att jumbon Brynäs hade högst lönekostnader i SHL och LHC, som slutade tolva, hade näst högst med 103,6 respektive 99,8 miljoner. Därefter följde närmast SM-finallagen Växjö och Rögle.
– EY:s rapport är intressant och ger en bild av trender. Men den går inte så djupt att det går att jämföra på det sättet som ofta görs, säger Roger Ekström. (Corren-TT)