Det är en sak att vinna på bortaplan i SHL-hockeyn, det är en annan sak att göra det i Skellefteå. Det är inte många som gör det under en säsong.
LHC tog femte raka vinsten utanför 013-området och det var imponerande att se. Mycket energi, mycket fysik, mycket noggrannhet.
Det var ingen tillfällighet att det gick som det gick. Inte alls. Det var bortahockey by the book och det lag som jobbar hårdast vinner nästan alltid.
– För att matcha de bästa lagen måste vi öka intensiteten. Vi har jobbat mycket med det och är på rätt väg, sa Roger Melin, LHC-tränaren, när vi pratade häromdagen.
Segern i Skellefteå visade just det.
En sådan intensitet ger så många fördelar. Du sätter tung press på motståndaren som därför gör misstag, du skaffar dig ett övertag i spelet, du lär dig att göra rätt saker i högre fart -- och utvecklas på så sätt både individuellt och som lag.
Precis det som Skellefteå gjort under många år.
Nu är mästarlaget fortfarande bra, men av förståeliga skäl inte lika bra och det blir ett häftigt race om guldet till våren. Topp fyra (Skellefteå, HV, Frölunda och LHC) känns som presumtiva kandidater. Glöm inte Växjö. Luleå har gått bra och värvat mer på slutet. Färjestad ska aldrig räknas bort i de här sammanhangen.
Det var länge sedan det fanns så många lag som faktiskt kan vinna.
x x x
LHC slutar 2014 med 54 poäng och en fjärdeplats. Helt okej. Sex poäng av nio möjliga så här efter jul mot tre av de fem bästa lagen är också bra.
Men det borde ha varit två till.
x x x
Två bra målvakter höll siffrorna nere och av utespelarna tyckte jag att var Daniel Rahimi och Mattias Sjögren allra bäst bland många bra. Jeff Taffe låg bakom mycket av det som skapades framåt.
Mattias Bäckman visade också varför han blir en sådan tillgång i vår. När Gustav Forsling kommer tillbaka från JVM har LHC plötsligt åtta backar som gjort sig förtjänt av speltid.
Det ska bli spännande att se hur Roger Melin löser det angenäma problemet. Jag vet att tränaren själv gärna kör med alla åtta, men att spelarna själva tycker att det fungerar mycket bättre med bara sex eller sju.
x x x
Onödiga utvisningar höll än en gång på att ställa till det, men den här gången klarades tre mot fem två gånger om. Trion med Daniel Rahimi, Sebastian Karlsson och Jonas Almtorp måste tillhöra seriens bästa på området.
x x x
Sju raka matcher utan power play-mål nu. Men okej, nätar du i fyra mot fem må det väl vara förlåtet.
x x x
Verkligen inte vackert av Lee Goren-favoriten (obs, ironi) Martin Sevc att skjuta mot LHC-målet så långt efter slutsignalen.
Så gör man bara inte.
x x x
I allt bättre form fungerar Kent McDonell bra som Jakub Vrana-vikarie med Taffe och Micflikier.
x x x
Bra av tränar-Melin att ta time out när han gjorde det.
x x x
Tredjekedjan med Salmonsson, Almtorp och Sundh känns ohet framför mål, men gjorde det spelmässigt riktigt bra. Mer sånt.
x x x
När ska målvakterna lära sig att Jeff Taffe väldigt ofta avslutar på just det sättet när han kommer fri?
x x x
Tänka sig att sen ankomst också kan vara ett segerrecept.
x x x
C mores hockeysändningar med Lasse Granqvist & Co håller verkligen hög klass.
x x x
Finske Janne Pesonen klar för Skellefteå. Kan inte låta bli att undra vad mästarklubben fick hosta upp för den värvningen, men han kan göra skillnad och vara den spetsforward som behövs.
x x x
Brynäs är verkligen botten just nu och jag undrar om Tommy Jonsson verkligen är kvar som tränare på andra sidan nyår. Tveksamt, va?
x x x
Skrev för någon vecka sedan att det inte fanns en chans till svenskt JVM-guld i Kanada och har – även om det inte börjar på allvar förrän i kvartsfinalen – så smått börjat förbereda mig för en pudel.
Det här svenska laget är bättre än jag trodde.
Mötet med Ryssland var det första riktiga testet – och Sverige höll. Mycket färre misstag än tidigare, mycket snabbare och mycket rakare. Eller om ni så vill: mycket mer av seniorhockey, om uttrycket tillåts.
Gustav Forsling blev sensationell tvåmålsskytt och jag skulle inte bli förvånad om han bara spelar i Linköping ett och ett halvt år till.
Sedan är LHC-backen i en annan liga.