LHC-kaptenen suckade.
När vi kom in i omklädningsrummet efter 2–3-smällen mot Malmö satt han och tittade ned i golvet.
Det var alldeles tyst i övrigt.
Ännu en gång var Linköping HC i ledning – och ännu en gång blev det förlust.
En vinst på de åtta senaste omgångarna och hemska sex hemmaförluster i följd.
– Snacka om att det grinar emot. Det här känns som en av de tyngsta förlusterna under en av de värsta säsongerna som jag varit med om. Enormt frustrerande, sa Eddie Larsson och suckade igen.
Det var trots en lovande start, det var 2–0 efter första perioden efter mål av Derek Roy och Lukas Bengtsson och så långt allt väl. Men Malmö kom tillbaka – och tidigt i tredje perioden var vändningen fullbordad.
Pontus Netterberg och Max Görtz gjorde varsitt mål inom loppet av drygt två minuter och såg till att Malmö tog första bortavinsten på över en månad. Samtidigt är det fortsatt mörker för LHC i jakten på en slutspelsplats.
Det är sällan det så tydligt syns hur det saknas självförtroende och mental kraft. Nu krävs att Brynäs inte vinner senare under lördagen för att LHC ska vara kvar på rätt sida om topp tio-strecket. Med Frölunda och Luleå gånger två närmast på programmet ser läget ännu värre ut i skräck. . . förlåt, streckstriden.
Eddie Larsson sa:
– Vi var inte alltid så mycket bättre i början av säsongen, men vi släppte knappt till några billiga mål och vann ändå. Vi måste hitta ett sätt att komma tillbaka dit. Det går inte att hålla på så här.
Hur ska ni göra då?
– Dels är det upp till oss själva, dels är det upp till tränastaben att hitta vad vi gör för fel. Väldigt mycket handlar om försvarsspel och det är i stort sett det enda som vi tränar på. Nu tappade vi fokus i tre–fyra byten och. . .alla vet att vi inte kan släppa till så enkla lägen och så gör vi det ändå.
Hur påverkas stämningen i laget?
– Jag tycker att den är okej. Om det varit någon misstämning hade man märkt det mer. Det är inte där det sitter. Alla försöker och det känns inte så negativt mellan matcher och träning. Jag tycker ändå inte att vi spelat så illa på slutet. Förutom mot Timrå, men då vann vi ju ändå.
Börjar ni närma er känslan att det inte längre finns något att förlora?
– Vi måste komma dit. Det borde vi ha gjort för länge sen, sa Eddie Larsson.