För i den första periodpausen av LHC:s bortamatch mot Luleå hintade Klas Östman om att det kan ha rutits till ordenligt i omklädningsrummet: "Det är bland de sämsta 20 minuterna vi har gjort på år och dagar. Vi är usla i spelet med pucken. Värdelöst", suckade Östman i TV-intervjun.
När andra perioden drog igång var LHC som ett helt annat lag. Uppeldade av en minst sagt hårt jobbande fjärdekedja tog laget tag i taktpinnen direkt och visade på något man inte alls hade på samma sätt för bara ett år sen.
En tro på sig själva, och en riktigt tajt grupp.
När man som vi på Sporten bevakar LHC så märker man gång på gång i samband med träningar att det här är ett lag som trivs med varandra, på och utanför isen. Ett lag där bärande spelare som Oscar Fantenberg, Markus Ljungh och Christoffer Ehn har långa kontrakt och således inte behöver åka runt och tänka på var de och familjen behöver flytta nästa år.
Trygghet ger ofta förutsättningar att prestera bra. Det gäller även efter 20 riktigt dåliga minuter i Luleå.
De två sista LHC-perioderna var bra "bortahockey" och det här är ett LHC som förmår vända plattmatcher till tre riktigt viktiga slutspelspoäng.
För med nio hemmamatcher, och sex bortamatcher kvar så blir den här trepoängaren, på allra tuffaste bortais, löjligt viktig. Laget har bara tre poäng upp till andraplatsen men samtidigt endast en pinne ner till play in. Så jo, det svänger i hockey men det här LHC-laget ser ut att ha en trygg grund. Då kan man gå långt.