LHC:s försvarstuffing var på isen när lagkamraten Garrett Roe huvudtacklades av Jimmie Ericsson i lördags. Några dagar senare kom tuffa domen mot Skellefteåkaptenen: nio matchers avstängning, varav tre omvandlas till böter.
SHL-säsongen har startat med nytt rekord i långa avstängningar – totalt 51 matcher.
Efter bara åtta omgångar.
Häromdagen sa Färjestads Ole-Kristian Tollefsen till Värmlands folkblad:
– Som de har gått ut nu vet vi inte hur man får tackla längre. Därför gäller det att vara lite smart, i stället för att få sju-åtta matchers avstängning. Jag tror att de flesta går runt och tänker på vad som händer. Man ser tacklingar som man tror är okej men så blir de avstängda. Sen finns det tacklingar som inte är okej som inte blir avstängning. Det är svårt att bedöma just nu.
Daniel Rahimi säger sig inte riktigt känna igen sig i den beskrivningen.
Han säger:
– Under de senaste åren har det varit mycket snack om krafttag mot huvudtacklingar. Det känns som en pågående diskussion. Det är samma regler som det var i fjol, så det är ingenting som jag fokuserar på. Peppar, peppar, men jag har aldrig varit avstängd för en huvudtackling. Jag vet inte hur man gör. (skratt)
– Allvarligt talat: klart att det bara är bra att man på allvar tar avstånd från den typen av tacklingar. Men till försvar för alla som utför handligen ska sägas att det går fort och att det också är upp till den som blir tacklad att vara beredd. I grund och botten handlar det om respekt för varandra. Det har för ofta varit brist på det. Vi måste sätta det som högsta prioritet.
Är du rädd för att ingen vågar tackla till slut?
– Jag tror att de stora smällarna kommer att försvinna, men hoppas verkligen att det fysiska spelet blir kvar. Annars kommer det betyda att många inte längre har ett jobb och jag är en av dem. Att spela fysiskt är en stor del av sporten och jag tror att publiken uppskattar det också. Utan det försvinner en del av charmen.
Daniel Rahimi, gjuten i Tre Kronor, säger att han förändrat sitt spel under de tre–fyra senaste åren. Försökt att tänka ännu mer på vad han gör och på att visa respekt på isen.
– Varje situation är unik. Vad man hinner tänka och inte hinner tänka. På något sätt måste man ha förståelse. Det kan gå fel och det kommer att gå fel. Det är väl det som hänt några gånger nu.
Hur upplevde du tacklingen på Roe?
– Äh, jag vill inte uttala mig om det. Det blir bara fel. Som alltid när en lagkamrat blir skadad blir man först orolig, hoppas att det gått bra och sedan blir man lite frustrerad.