– Det är en assist från honom. Helt klart, ler Filip Bystedt efter segern med 6–3 under tisdagskvällen.
En vindsnabb klubbhanterare i form av Peter Casparsson låg med andra ord bakom LHC:s sista jubel den här kvällen.
– Så fort jag tappar klubban så hör jag bara "Cappe" skrika att han har en ny klubba.
Hör man rösten tydligt från båset?
– Ja eller rösten är rätt stark men första gångerna hörde jag inte honom utan han fick nog skrika ett par gånger. Till sist fick jag syn på honom, säger LHC:s 19-årige stortalang.
En tappad klubba hör inte till ovanligheterna i ishockeyn. De flesta ger upp den och väljer att bara spela med handskar.
– Det är en avvägning det där. Det beror lite på hur långt bort klubban kommer. Är den för långt borta så måste man stanna kvar och mest fokusera på att ta bort "sin gubbe", förklarar Bystedt.
Matchen i sig var en rörig sådan. LHC var klart bäst första tolv minuterna och ledde då välförtjänt med 3–0. Sen svängde det och ett tag flåsade SHL-jumbon LHC i nacken.
– Där och då var det bara att behålla lugnet och få ner pucken djupt, säger Bystedt.
Han fortsätter.
– Det är en klyscha men det är alltid tufft att leda med 3–0. Jag tycker ändå att vi gör ett starkt jobb med att begrava matchen till slut, säger Bystedt.
På torsdag stundar Färjestad borta i kampen om topp 6-platser. Återstår att se om Casparsson får en nyckelroll även då.