Videon är inte längre tillgänglig
– Vi ska bara dit. Det finns inget annat.
Det var lite drygt fem minuter kvar av matchen. Libk hade plockat ikapp ett underläge med 2–4 till 4–4.
Då dök Marres chans upp.
– Hur det kändes att sätta den? Det första jag tänkte på var att det var så lång tid kvar på tavlan, fem minuter. Då vet man att mycket kan hända.
Det gjorde det inte.
Libk höll undan de sista minuterna, givetvis hårt pressade. Men de höll undan.
– På slutet sa jag till brorsan (backen Anton Karlsson) när det var drygt tre minuter kvar, att du spelar resten nu.
Han log och fortsatte:
– Vi skulle bara hålla rent. Ingen boll skulle in. Om de sköt från halva plan och satte den i krysset så kan vi inget göra, men de skulle fasen inte slå in någon retur.
Och så blev det inte.
5–4 stod på tavlan efteråt och nu har Libk skaffat sig ett gyllene läge att nåt finalen. Nu har man skaffat sig chans att avgöra på hemmaplan på fredag.
– Det kommer att bli en jäkla match. Jag hoppas att det kommer fullt med folk så att det blir 45 grader i hallen och en jäkla hetta. Det känns som vi behöver det.
Förra säsongen, när Libk gick till final, fick han själv inte spela. Frakturen i foten han ådrog sig under säsongen hade långt ifrån läkt och han fick följa finalen från sidan.
Nu kan man tro att han mer än alla andra vill uppleva en final på planen.
– Jag hoppas att alla i laget som var med och förlorade i fjol vill dit lika mycket som jag för att få en chans till att vinna. Men självklart har jag en stark drivkraft att vi ska lyckas. Jag tänker i alla fall ge allt för att det ska gå.
Matchen då?
Jo, Libk var länge totalt uträknade och låg en bit in i andra perioden under med två mål, 2–4. Men laget reste sig, började sätta sina lägen och med minuter kvar satte Martin Karlsson 5–4.
– Detv kändes som vi inte hade något att förlora efter 2–4. Det kunde liksom inte bli värre., Så vi släppte på handbromsen och körde, säger Martin Karlsson.
Libk hade en tuff period i matchen i mitten av den andra perioden när man drog på sig först en, sen två och till slut tre utvisningar i samma sekvens.
En av dem som fick domarnas signal var tränaren Johan Astbrant som i boxplay skrek några mindre väl valda ord till domarna och fick uppsöka läktaren resten av matchen.
Efteråt sa Astbrant till Corren:
– Jag har inga kommentarer till det. Jag pratar bara om matchen.
Dalen gjorde visserligen inga mål där, Libk klarade tre mot fem i över en minut, men fick slita hårt på sina tongivande spelare. Trots det orkade man ordna en vändning i den tredje perioden.
– Det visar på hur starka vi är. och det ska ta oss till final, fastslår Martin Karlsson.