På tågresan genom Uppland under söndagen funderade jag på hur jag skulle kunna sammanfatta den här Libk-säsongen. I mitt huvud kändes det som alltför tufft att fälla innebandygiganten på hemmaplan.
Men, efter den här matchen kan jag slänga säsongssummeringen på hyllan ett tag.
Men, oj vilken match det var! Slutresultatet 7–6 efter straffar säger det mesta.
I den första perioden var det ett lag på plan. Det var Linköping. Storvreta kom inte till några chanser alls, samtidigt så lyckades Libk göra hela fem (!) mål. Ett tag såg det ut som att Storvreta mest försökte hålla koll på om och var Libks avstängde huvudtränare David Gillek satt.
Men sen hände något.
Storvreta blev ett storlag igen och pressade tillbaka. Slutminuterna, den efterföljande förlängningen och inte minst straffarna var rentutav gastkramande. Med tanke på Libks oflyt de senaste två matcherna var det nog inte mer än rätt att Linköpingslaget till sist blev segrare, tack vare en oväntad matchjälte i form av Andreas Blom som kom in i straffarna och gjorde allting rätt. Hur Libk gjorde sina mål? Såklart genom ett antal zorro-finter.
Avslutningsvis, kvartsfinalserien mellan Linköping och Storvreta har allt ett slutspel ska innehålla. Det är känslor, det är intensivt och det är riktigt bra innebandy.
Om det var högt tryck på biljetterna till Sporthallen senast lär det kunna koka än mer nu på onsdag.
Härligt Linköping – en sådan här slutspelsserie behöver nog hela staden.