– Vi har egentligen inte satt något mål, men så länge tjejerna tycker att det är roligt och kör på så måste ju det vara målet, att få uppleva ett kval uppåt. Jag skulle vilja nå dit, säger Ljungsbrokillen.
Stefan Andersson är uppvuxen med en värld i stort sett enbart fylld av idrott. I Ljungsbro var det hockey, fotboll och innebandy. På lägre nivå, men inte mindre viktigt för det.
Det var för Bergs IK i innebandyn han blev den där kulturbäraren som center och lagkapten. Flest matcher har han gjort för klubben i historien, mellan 1994 och 2008.
Sedan tog han steget för tio år sedan och flyttade till Boxholm för jobb och innebandyspel.
– Det var läge att prova något nytt. Jag hade jobb som stenläggare och var kringresande. Jag kunde lika gärna ha Boxholm som bas, säger han.
De första åren spelade Stefan Andersson i Boxholms herrlag samtidigt som han var tränare på andra ställen, som Mjölby och Huskvarna. Men med tiden blev det bara Boxholms IBK, sex år som spelare och nu två år som damledare har det blivit.
Yrkeslivet har också förändrats på den nya orten. Stenläggare var han bara något halvår, och bytte i stället till att jobba på ett flyktingboende. Ett jobb som nu i sommar börjar ebba ut när flyktingströmmen till landet minskat.
– Att jobba med nyanlända har varit min grej. Jag vill hjälpa och göra skillnad. Det är samma sak med innebandyn, man kan hjälpa någon när man är tränare. Damerna jag har nu vill bli lärda, då är det roligt, säger Stefan.
Boxholms IBK har herrlag, damlag, juniorlag och tre ungdomslag i verksamheten. Det har varit lite minskande de senaste åren. Stefan Andersson är med i valberedningen, och har hand om de två damlagen som klubben har i ettan och tvåan.
Hur är du i din ledarroll?
– Lugn, jag blir aldrig arg. Det är jag glad för, det finns aldrig någon vinning i att bli arg.
Vad är bra i klubben?
– Vi har en konstant trupp från år till år, det är den där osynliga muren där det finns ett hjärta för laget och klubben, det ser man i alla idrotter i Boxholm.
Vad behövs få in?
– Det behövs alltid nytt blod, atmosfären kan bli lite egenkär. Boxholm är lokalpatriotiskt på både gott och ont.
Stefan Andersson säger med ett snett leende att innebandyklubben önskat ett nytt golv i sporthallen i 15 år. I stället har kommunen byggt ett utegym nedanför hallen.
– Jag förstår inte riktigt den satsningen. Jag går förbi utegymmet varje dag och ser aldrig någon där, menar innebandyledaren.