Ett lag blir väl aldrig helt komplett. Det finns alltid saker att förbättra och utveckla, alltid starkare spelare att hitta. Men den här upplagan av Libk känns ändå tillräckligt komplett för att jag redan nu kan ana en rätt kul säsong.
Tre bra backpar. Mot Höllviken stod nye Jonathan Hallin utanför, som sjunde back.
Tre bra anfallstrios. Var och en med sina specifika skills.
Det känns som tränarna Johan Astbrant/David Gillek hittat rätt i sammansättningen av femmorna och om jag får ge ett råd är det att inte röra nåt.
Satsa på det här. Ge de här killarna chansen att spela ihop sig i mer än en, två eller tre matcher. Om ni gör det kan det här bli riktigt bra.
Möjligen kan det vara så att Höllviken inte var ett riktigt test på lagets styrka. Hur de står sig den här säsongen kan jag inte bedöma.
Men jag kan se att Libk, till skillnad från förra säsongen, fått in spelare som fyller ut truppen så att konkurrensen, inte minst på backsidan, är hårdare än på mycket länge.
Samma sak med forwards. Tre kedjor kan i ett pressat läge bli två och då får riktigt starka spelare sitta bredvid och titta på. Det är en styrka som kommer ge poäng under de 24 matcher som är kvar.
Av de tre forwardsuppställningarna fastnar jag framförallt för den med Martin Karlsson, Oskar Hagberg och Jesper Alm. Tre oerhört starka spelare som det måste vara hemskt tunga att möta. När de snor bollen från sina motståndare är det bara en sak som gäller. Full fart framåt.
Linan kompletteras av starke backen Olli Laine, tillsammans med Emil Lögdberg som får finna sig i att vara tunnisen i femman. Det gör han nog så gärna.