– Det var jätteskönt. Om det skulle gå tre matcher utan att jag skulle göra mål när jag har snittat ett mål per match i grundserien kunde det ha blivit jobbigt. Man vill ju bidra och mitt sätt att göra det på är med mitt målskytte. Att jag fick göra det i den första matchen och även bidra till vinsten känns jättebra. Det känns inte som att det kommer bli något mentalt spöke i framtiden, säger Felix Lanver.
Linköping IBK hade förlorat alla tre matcher mot Växjö i serien, men fick en drömstart i kvartsfinalen.
– Att vi har förlorat tre grundseriematchen mot dem var såklart lite jobbigt när man gick in i serien. Samtidigt har vi vunnit mot dem förr, så det kändes inte som att det var ett lag som det inte går att slå. Att vi nu får ledningen i matchserien är väldigt skönt. Om det skulle bli förlust nästa match ligger vi ändå lika samtidigt som vi har chansen att nu ta ledningen med 2–0. Det var samtidigt viktigt för att de ska känna att de har förlorat mot oss också, säger Lanver med ett leende.
För Lanver har det varit en uppåtgående kurva hela säsongen och han går från klarhet till klarhet i sitt egna spel.
– Det känns som att jag har fokuserat mycket på att sätta mig själv i positioner där jag kan bidra med mitt målskytte. Innan har jag fokuserat på defensiven och jobbat hårt – jag tänkte inte så mycket på slutprodukten. Nu känns det som att jag mer och mer vill bidra med poäng och avslut. Jag har vuxit in i det och lärt mig hur jag sätter mig i rätt position.
Vad känner du att du behöver förbättra?
– Jag behöver vara bättre oftare. Jag måste höja min lägstanivå. Det är inte så att jag faller igenom och är helt värdelös, det problemet har jag inte. Men jag skulle helt enkelt behöva göra mer av det jag gör bra. Det finns perioder i matcherna där jag faller bort lite. Om man är lite för trött efter några byten är det svårt att kunna vara där. Jag måste bli ännu starkare med bättre kondition för att kunna vara bättre varje byte. Om man till exempel kollar på Matej Jendrisak, som är världens bästa innebandyspelare enligt mig, är han exakt lika bra hela tiden. Då tänker man på sig själv och inser att man inte är det och att det är mycket jobb för att man ska kunna bli så bra. Men det är ju det man måste sträva efter, säger Lanver.