Bakom dörrarna till Universitetssjukhusets norra entré möter hon upp mig. Här tillbringar hon de flesta dagarna nuförtiden. På kvällarna spelar hon innebandy.
Maja Liljeroth studerar för att bli fysioterapeut, i folkmun ofta kallat sjukgymnast, och är forward i Linköpings IBK i Sveriges högsta liga. På samma gång.
Man kan undra hur hon orkar med dagarna.
– Jag kan säga att jag lever ett väldigt utstakat liv. Allt går efter en planering. Jag tar vara på tiden jag har, det krävs ofta att jag pluggar på bussen. Även om det kan vara jobbigt för stunden påminner jag mig själv om att det är värt det i längden, säger Maja Liljeroth.
Hon upprepar sig.
– Det är så värt det.
Till stor del har hon sin egen studieambition att tacka för att hon ens är i Linköping. Hon flyttade hit för att plugga och ville samtidigt hålla uppe innebandyspelandet.
Hon kollade runt och hittade ett lag i division 1: Linköpings IBK. Det var som att komma hem.
– Det är otroligt att jag blev så väl bemött direkt. Innan jag ens flyttat hit skrev vissa spelare till mig på Facebook, "vad kul att du ska börja här!", och jag minns att jag blev bjuden på tacokväll redan första veckan.
– Den goda sammanhållningen har vi fortfarande i laget. Jag är övertygad om att om det inte vore för den så hade vi inte kommit lika långt.
Fotbollstalang
Men vi backar bandet några år på Maja Liljeroths 22-åriga liv.
För hennes del har det varit långt ifrån självklart att hon skulle sluta upp som innebandyspelare. Det var åtminstone inte tanken från början.
Som tonåring började hon på fotbollsgymnasiet i Växjö, samtidigt som hon spelade fotboll i Hovshaga – för att senare ta steget till Östers IF.
I samma veva slutade hon spela innebandy.
Men vändpunkten kom senare. Maja Liljeroth råkade ut för en allvarlig korsbandsskada på en fotbollsplan och efter det tappade hon lusten att någonsin återvända till en sådan.
– Plötsligt fick jag tillbaka suget till innebandyn, trots att jag inte hade spelat på två år, berättar hon.
– Ganska kort tid därefter tog en tränare upp mig till Hovshagas lag i division 1 och på den vägen har det fortsatt. Men om jag inte hade råkat ut för korsbandsskadan hade jag inte slutat med fotbollen, och inte heller börjat med innebandyn igen. Jag säger ibland att den skadan är det bästa som hänt mig.
Hur långt hade du kunnat gå i fotbollen?
– Inte så här långt, tror jag. Aldrig till damallsvenskan. Men jag är fortfarande väldigt intresserad av fotboll.
Naturlig målgörare
I dag är hon en av SSL:s bästa målskyttar. Med 24 mål på 26 matcher i fjol gjorde hon överlägset flest i Libk, och blandade sig även i skytteligatoppen i hela ligan.
– En anledning till att det blivit så mycket mål är för att jag är en vinnarskalle. Och i Linköping har jag haft fantastiska medspelare. Förra säsongen spelade jag ju med Anna Wiman och Amanda Larsson som båda hjälpte mig otroligt mycket.
Nu är du blygsam.
– Ja, jag har väl ett målsinne också. Jag har alltid tyckt om att skjuta mycket. När jag kommer tidigt till träningen ställer jag mig inte och passar med någon annan. Jag tränar skott i stället.
Nu till den klassiska frågan: Gör du helst mål eller en snygg assist?
– Haha. Det får bli mål.
"Vill visa att det inte var tur"
Liljeroths målskytte i SSL har inte gått omvärlden obemärkt förbi. I somras gjorde hon landslagsdebut när hon tog plats i Sveriges trupp i student-VM.
– Det var som en dröm som gick i uppfyllelse. Landslaget är jättestort. Vissa säger att student-VM inte är riktiga landslaget, men för mig är det lika stort som Finnkampen som var förra helgen, säger Liljeroth, som gjorde tre mål på tre matcher i landslagsturneringen.
Nästa säsong blir hon därmed en av de viktigaste spelarna i Libk. När Amanda Larsson försvunnit hamnar också ännu mer offensivt ansvar på Liljeroths axlar.
– Nu känner jag mig mer bekväm i den rollen. Förra säsongen präglades av så många nya intryck. Första säsongen i SSL för laget och för mig. Nu blir det annorlunda.
Kommande säsong ska Libk försöka bygga på grunden från den förra. Då var målsättningen att klara sig kvar i högsta ligan.
Nu är den att nå slutspel.
– Vi får inte ha för mycket respekt för de andra lagen. Sen måste vi bli bättre på att ta poäng mot lag vi ska ta poäng mot, inte bara vara bra mot topplagen.
Den andra säsongen brukar vara tuffast.
– Så är det absolut, jag har tänkt på det. Men vi vill visa att förra säsongen inte var tur från vår sida.
På söndag börjar det, med SSL-premiär borta mot KAIS Mora.