Kalmarsund är ett lag som väcker mycket känslor

Håller innebandykartan på att skrivas om? Kalmarsund leder serien och har redan skapat sig ett försprång på flera lag.

Libk och tränaren David Gillek fick en del att fundera över efter förlusten mot Kalmarsund.

Libk och tränaren David Gillek fick en del att fundera över efter förlusten mot Kalmarsund.

Foto: Peter Calén

Innebandy2020-11-18 22:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det kanske är lite tidigt på säsongen att fundera över det, men ändå. Det enda som är som vanligt just nu är att Höllviken ligger sist.

Men kanske, kanske är vi på väg att få en förändring.

Storvreta och Falun har mötts i de två senaste SM-finalerna som spelats, 2018 och 2019. I våras fick Falun guldet till skänks eftersom säsongen avslutades i förtid.

Faktum är att något av lagen varit i final, och dessutom vunnit, sen 2010.

Tio finaler i rad.

Det är svårslaget.

Mycket talar visserligen för att ett av lagen spelar final även i vår, Storvreta är i min bok för bra för de andra lagen och vinner om/när finalen spelas i april.

Däremot finns det god chans att något annat lag än Falun står på andra sidan.

Kalmarsund är ett lag som kan nå dit, med en av Sveriges bästa spelare i Kim Nilsson som sägs göra sin sista säsong nu och säkerligen vill kröna det med ett guld.

Kalmarsund är ett lag som väcker känslor, som gått sin egen väg och av många stämplas som ett köpelag med höga lönesummor.

Jag vet inte om det är så, säger bara att det snackas om det.

Laget bygger mycket av sitt spel på att få motståndaren ur balans. Med ständigt skitsnack på planen, en och annan ful eftersläng och ibland alldeles för hårda satsningar i närkamper.

Än så länge lyckas de med sitt spel och blir därför att räkna med den här säsongen. 

Pixbo ett annat lag som skulle kunna nå final, Libk möjligen ett tredje och Mullsjö likaså.

Det gäller bara att hamna på rätt plats i tabellen för att slippa stöta på Storvreta i en lång matchserie i kvarts- eller semifinal.

Och även om inte Falun gillar det tror jag de allra flesta inom innebandyn välkomnar ett maktskifte på toppen. Det har varit ganska tradigt med samma lag i final år efter år.

Om Libk ska nå dit krävs att man steppar upp en eller två växlar till och slipar bort detaljer som än så länge inte fungerar.

Nicola Bischofberger är en av Schweiz bästa backar, men han har inte riktigt blommat ut i Libk. Igår gjorde han ett snyggt mål till 4-5, när Libk var på gång och på väg ikapp, men slarvade bort bollen i nästa anfall så att Kalmarsund kunde avgöra med mål till 4-6.

Deny Känzig har också haft det trögt. Värvad som målskytt, visst, men när han inte får in bollen blir han väldigt osynlig.

Och så väntar vi på att det ska lossna för förra säsongens utropstecken, Olle Abrahamsson. Just nu trampar han mycket luft.

Om det löser sig kan det bli bra.