Lite tillspetsat kanske, men en sammanställning som vi gjort av de senaste årens distriktslag i ishockey, fotboll och innebandy visar att det är en klar fördel att vara född tidigt på året.
Vi tittade på samma årskullar inom idrotterna, tre år tillbaka i tiden.
Allra tydligast blir det inom fotbollen.
Där gick vi igenom siffrorna för flickor 15 och pojkar 15 2015, 2016 och 2017, den grupp av spelare som skickas till Elitlägret i Halmstad (som numera kallas utvecklingsläger) varje sommar. Vi delade in trupperna i två delar, födda januari till och med juni och från juli-december.
Allra mest slagsida blev det i killarnas lag från 2015 där 13 av 16 spelare var födda första halvåret. Bara tre var födda på andra halvan av året och två av dem i juli, den tredje i december.
Ingen i augusti, september, oktober eller november.
Samma år skickade Östergötlands fotbollsförbund ett flicklag till lägret och där var siffrorna 10–6, men ingen var född senare än den 17 september 2000.
Ingen i oktober, november eller december.
P15 fortsätter att utmärka sig året efter. Då är siffrorna 15–5 till första halvåret, inklusive fyra reserver som togs ut i truppen. Också flickorna det året hade en markant slagsida med 10–5, där den yngsta var född i mitten av oktober.
2017 var det samma sak med P 15, 10–6 var siffrorna då.
Det här året var det dock helt jämnt i flickornas trupp, med 8–8.
Jörgen Johansson är spelarutbildare vid Östergötlands Fotbollförbund. Han säger så här om siffrorna:
– Det går självklart inte att bortse från dem, men jag vill påstå att spelarutbildningen för våra unga grabbar och tjejer innehåller så många fler delar än Halmstadlägret. Det är inte det enda sättet vi uppmärksammar spelare på, långt därifrån. Bara för att man inte kommer med till det här lägret betyder inte det att man slussas bort totalt från våra verksamheter.
Det man också såg på senaste laget till utvecklingslägret i Halmstad var att de kom från få klubbar. Merparten var från IFK Norrköping (6 stycken) och Stångebro United (6).
– Men det vill jag påstå är en tillfällighet. Andra år kan det vara precis tvärtom och jag tror att det beror mycket på vilken miljö man har att utvecklas i.
Inom ishockeyn går det faktiskt inte att se samma skillnader. Eller det är snarare så att det varierar kraftigt.
I TV-pucklaget från 2015/2016 var det en markant övervikt tidigt födda spelare. 18 var födda första halvåret 2000, bara 5 det andra, och ingen efter den 28 augusti.
2016/2017 var det åt andra hållet. Då var det 9–14, betydligt fler födda andra halvåret.
Och i årets trupp var det nästan helt jämnt, 12–11.
I flickornas motsvarighet till TV-pucken, Stålbucklan, går det inte att mäta på samma sätt eftersom det kan skilja 3–5 år mellan spelarna i truppen.
– Det här är en sak som diskuteras väldigt mycket ute i alla distrikt, säger Peder Tornéus, spelarutbildningsansvarig vid Östergötlands ishockeyförbund. Och jag vill påstå att det görs mer nu för att undvika att det elitsatsas för tidigt. Vi försöker till exempel att hålla vår trupp till TV-pucken öppen så länge som möjligt, för att vi vet att det händer mycket med de här ungdomarna under en säsong.
Innebandyns distriktslag för 16 år är också lite varierande. Säsongen 2015/2016 var det fler, 6–14, födda sent på året i pojklaget och nästan helt jämnt, 9–10, i flicklaget.
2016/2017 var siffrorna 12–8 för pojkarna och 9–11 för flickorna.
Men den här vintern har något hänt, framförallt hos flickorna. Killarnas lag som snart ska spelas SM har 10–9 medan det i tjejlaget är 13 spelare födda första halvåret och bara 5 det andra.
Johan Råsbrink är verksamhetschef vid Östergötlands innebandyförbund.
– Jag har svårt att hitta någon egentlig anledning till att det slår så markant åt ena hållet den här säsongen. Men i övrigt ser det jämnt ut i våra distriktslag och det tror jag till stor del beror på att vi höjde åldersgränsen för distriktslagen från 15 till 16 år för bara några säsonger sen. Det gjordes av just den anledningen, att man såg en snedfördelning inom ålderskullarna, och det verkar som den förändringen haft effekt.