Det ska sägas direkt att Frida Olovsson inte är någon tävlingsryttare. Hon rider för att hon tycker det är roligt och för att hon älskar hästar. Och hon är rädd om dem, också. Vill att de ska må så bra som möjligt. Därför håller hon på med horsemanship , hästkunskap.
– Jag vill veta vad som är bäst för hästen och egentligen har jag alltid hållit på med det, säger hon när Ryktbart hälsar på i Horns-Boda , en liten by någonstans mellan Rimforsa och Hycklinge.
22-åriga Frida har utbildat sig till hästmassör och driver eget företag med två inriktningar, just massage och horsemanship.
– Under de två år jag varit i gång med företaget så har det mest varit massage, men jag åker även ut till privatpersoner och håller kurser i horsemanship.
Vad gör du då? Vad är det du lär ut? frågar jag och då lockar hon på hästarna som går och betar i en hage några hundratal meter från boningshuset. Tre stycken är de: en lånehingst, den store och kraftiga shirehästen Massai som hon rider in åt Fattiggården i Horn, 27-åriga kompishästen Mio, och Fridas 13-åriga Mahoak (Håken kallad). De lyssnar nästan genast och kommer fram. Frida sätter en repgrimma på Håken och börjar förflytta honom, nästan utan att röra honom.
Hon bara lägger ena handen på honom och så går han åt det håll hon vill.
– Flytta för tryck, säger hon och börjar en förklaring om attityder och kroppsspråk och om hästars flockmentalitet. Hur den häst med högst rang flyttar de andra.
– Hästen gör på samma sätt med oss om vi inte säger till. Det är inte så trevligt att bli puffad på och knuffad. Det är viktigt att ha ett personligt område, även om det kan vara mysigt att gosa med hästen. När vi inte vill ska vi få den att förstå att det inte är okej att puffa. Horsemanship handlar mycket om att vi ska kunna flytta på hästen och alltså visa att vi är högst i rang.
Men Frida Olovsson rider också. Utan träns och utan sadel. Och Håken går utan skor.
– Jag vill att det ska vara så naturligt som möjligt. Men visst, jag har använt sadel och träns och jag har hoppat, jag har ridit dressyr. Det är bara det att det här känns bättre, säger hon och sitter upp på Håken.
Hur är det att massera ett så stort djur?
– Det är som att massera en människa. Men det är klart att det är större muskler. Jag masserar en muskel i taget, från nacken ner till knäna och får använda min kroppstyngd mycket. Men man ska ju tänka på också att hästar är väldigt känsliga och känner av en fluga.
Varför rider du?
– För att det är roligt och för att få en stark och hållbar häst.
Var har du lärt dig rida?
– Jag började rida för Lina Ögren-Wessman när jag var sju år och sen har jag ridit i Råshult , Hycklinge. När jag skaffade Håken 2007 började jag rida för Lina igen.
Varför startade du ett företag?
– För att jag vill göra det jag tror på. Få andra att tycka likadant.
Så ska hon rida för Ryktbart och sitter upp. Dock utan sadel. Och inget träns – hästen har ingenting i munnen. Bara repgrimman kring huvudet så att Frida har något att hålla i. Hon talar med Håken. I alla fall ser det så ut. Och han nickar. Frustar till.
Bortifrån hagen gnäggar Mio och Massai genast till svar.