En skiss över hur spåret läggs ut under ett anlagsprov i appellklass för spårhundar. Spåret har två vinklar och någonstans efter vardera hörn finns det en liten pinne, en apport, utplacerad. I målet finns en stor apport. Den stora och minst en liten apport ska hittas för att hunden ska bli godkänd.
Hunden är en viktig del av Sveriges försvar och om kriget kommer står inte bara Försvarsmaktens egna hundar redo utan också privata.
– Svenska Brukshundsklubben utbildar både patrullhundar och hundförare till hemvärnet, berättar Therese Åkerstedt, kommunikationschef på Luftstridsskolan som ansvarar över Försvarsmaktens hundtjänst.
Hundarna som utbildas måste först klara ett anlagsprov av spårning och lydnad, vilket under söndagen arrangerades av Motala Brukshundsklubb.
I högre klasser kan spåret läggas i skog eller andra miljöer, men under anlagsprovet, som också kallas appellklass, läggs spåret på öppna fält. Runt 45 minuter före start läggs spåret genom att en människa går och lägger ut tre pinnar, det vill säga apporter: Två korta och en lång.
Två korta och en lång pinne, så kallad apport, placeras ut längs med spåret. Hunden ska hitta den långa och minst en kort för att bli godkänd.
– För att bli godkänd måste hunden hitta minst en kort och den sista långa pinnen, förklarar tävlingsledaren Birgitta Hoflin.
Hunden har sele och långlina på sig, så människan ska kunna hålla minst tio meters avstånd. För hunden Eros är selen starkt associerad med spårningen och han taggar till långt innan det blir hans tur.
– Det här var jobbigt sade han, att sitta och vänta, säger matte Therese Enoksson medan hon slänger åt Eros godisar som han kan leta efter på marken.
Under spårningen har hundarna sele och långlina, så människan smidigt kan gå långt bakom hunden och så att det ska vara bekvämare än halsband. Hunden Eros blir väldigt taggad så fort denna sele åker på.
Under tävlingen får belöning ges obegränsat.
– Det är nog därför det är så roligt, tror Therese Enoksson.
I de högre klasserna är det också tillåtet, men sällan lika nödvändigt då tempot ofta är högt. För nybörjarhundarna brukar det ta tio till femton minuter, lite beroende på ras.
–Schäfrarna brukar vara snabbare medan de kortbenta raserna tar lite längre tid på sig, säger Birgitta Hoflin och förklararar att alla renrasiga hundar med stamtavla kan göra anlagsprov.
Tre av hundarna blir godkända på spårningen. En av dem är Lenkov.
– Vi fick full pott, berättar föraren Oliver Lindström och håller upp apporterna.
Schäfern Lenkov och föraren Oliver Lindström leker ned apporten efter anlagsprovets spårning.
"Jag tycker det är läskigare, fast roligare när det går bra", säger Oliver om att tävla tillsammans med en annan individ och inte själv.
Betyder det att Lenkov har visat sig lämplig för vidareutbildning?
– De har lydnadsmomenten kvar också, säger Olivers sambo Alva Svedberg och förklarar att båda delar behöver godkännas för att hela anlagsprovet ska godkännas.
Tyvärr är det inte fallet för Lenkov och Oliver. Allt känns okej fram till det sista momentet platsläggande. Då ska alla hundar ligga lösa på rad i tre minuter medan förarna står femton meter bort, och Oliver avstår för magkänslan säger att det inte kommer gå bra.
– Det är många unga hundar med mycket hormoner som spökar, säger Alva Svedberg.
Oliver Lindström nickar och säger:
– Det är lite synd för nu vet vi att vi inte blir uppflyttade, men det är inte värt att förstöra något för hunden.
Mycket riktigt stämmer Olivers magkänsla, för när alla hundar lagt sig ner är det en hund som springer iväg och får med sig en annan hund. Det blir kalabalik innan alla hundar har fångats in. Tack och lov blir det inget bråk, och ingen annan skada, men hela tävlingen får sättas på paus en stund.
– Det är ofta så i den här klassen, tyvärr, säger Alva Svedberg.
Hundarna får belönas under hela spårningen, men flera ger extra stor belöning i form av lek när hunden hittar apporterna.
Det tar 40 till 50 minuter från spårläggning tills att hunden går spåret, och under den tiden får fältet inte beträdas av någon människa eller hund.
När de två hundarna som legat kvar får en ny chans går det mycket bättre och tävlingen kan avslutas med jubel över hundarnas tålmodighet. Därefter ska det gå 30 minuter innan prisutdelning.
– Det är för att tävlanden ska få den tiden på sig att lämna in en protest om det exempelvis blivit något tekniskt fel, förklarar Birgitta Hoflin.
Det är inte resultatet som står i fokus, menar Alva Svedberg och Oliver Lindström, utan domarnas kommentarer som de kan ta med sig inför kommande träning och tävling. I Motala kommer nästa chans till våren.