Han var inte i form.
Han ville inte vara med .
Han slog alla.
Ja, faktiskt, sade Martin Lidberg, där han stod med guldmedaljen om halsen i Haparanda.
Europamästare för andra gången i sitt liv. Trots allt defensivt förhandssnack.
Det är konstigt, alla tre gångerna jag har blivit mästare har jag legat lågt i förhandssnacket, säger Martin.
EM i Moskva 2000 ville jag egentligen heller inte ställa upp i. Och i VM i Paris i höstas skulle jag bli bland de tio bästa...
Och till Haparanda skulle han överhuvudtaget inte åka.
Men så lyssnade han på tränaren Sandor Csergö lite till och kände att det inte gick att svika när EM gick i Sverige.
Ta det som ett träningspass, tyckte Csergö.
Och vilken träning det blev.
Inte bara det att Martin Lidberg vann alla matcher. Han släppte inte en enda poäng på hela EM.
Minns då han i stort sett bara mötte OS-klara brottare, säger Csergö.
Undantaget var bulgaren som Martin besegrade, han ersätts av Ari Mollov i Aten.
Mollov är den ende i klasen som är kortare än jag, säger Martin. Alla andra är längre.
Så även reslige Sergej Lisjtvan,Vitryssland, finalmotståndaren i Haparanda. Samme Lisjtvan som förstörde så mycket för Mikael Ljungberg, på sin tid.
Jag tror jag har lätt för långa killar, säger Martin. Små kompakta är värre.
Finalförberedelserna var metodiska.
Sandor Csergö hade färska bilder på Lisjtvan här i EM och de tittade jag på före finalen, berättar Martin.
Videokollen betalade sig. Lisjtvan hade inte en chans.
Först kom två poäng på en egen rullning, sedan en tredje poäng på kontring när vitryssen försökte få runt Martin.
Då hade matchen inte ens hunnit halvvägs. Resten var bevakning - en grej Martin Lidberg blivit allt bättre på i takt med att styrkan ökat.