Ordföranden: "Handboll en billig idrott"

LÄS MER: Tuffa kritiken: "Handboll är inte en sport för alla"

LÄS MER: ÖIF-chefen: "En komplex fråga"

LÄS MER: Ingen försäljning i de här stora klubbarna

Kritiken mot föreningen kommer från föräldrar i ett av klubbens ungdomslag. För mycket försäljning, cirka 11 000 kronor per spelare och år, och en känsla av att man inte får tillräckligt mycket för pengarna som laget drar in är de viktigaste synpunkterna. Stefan Nygren är av en annan åsikt.

– Medlems- och träningsavgiften är 2 400 kronor per spelare och år i det här laget. Det är vad det kostar. Hela tänket är ju att du ska jobba med försäljningen, det krävs engagemang och ideellt arbete. Det här 11 000 kronorna är bara en kostnad om du inte säljer eller använder sakerna själv, säger han.

Anser du att den här försäljningsgraden är rimlig?

– Den är väldigt rimlig. För egen del är det ingen ansträngning alls, jag har varit med länge i föreningen och har min kundkrets på toabalar till exempel. Försäljningen är heller inte individbunden. Om någon i laget säljer 50 toabalar och en annan bara två så tar det ut varandra. Vi tittar på totalekonomin.

Har du förståelse för de som tycker att det är för mycket?

– Självklart, speciellt i början innan man har byggt upp en kundkrets. Jag satt själv med ett berg toabalar i garaget, men det handlar om att komma över den mentala spärren och börja sälja. När man väl tog sig mod och började kontakta folk gick det bra, jag hade också turen att få ta över några gamla kunder från folk i RP som hade slutat, säger Stefan Nygren.

Vad får laget för pengarna?

– De får tillgång till halltider och till vårt eget gym, det är en stor kostnad. Vi står för alla våra ledares utbildningar, där skiljer vi oss från många andra föreningar där ledarna själva får betala sin utbildning. Vi står även för utbildning av domare och funktionärer, resor och avgifter vid USM samt ungdomarnas och ledarnas overaller och matchkläder.

En del av försäljningsintäkterna går också direkt in lagens egna lagkassor.

Bekostar RP:s ungdomar elitlagens satsning?

– Nej, ingenting.

Ett problem är att det aktuella ungdomslaget i RP (se artikel intill) består av väldigt få spelare och att exempelvis domarkostnaderna, som laget själva ska stå för, läggs på få personer.

– De går på knäna i belastning, jag har full förståelse för det. Samtidigt är det här laget ett av de lagen som kostar föreningen mest eftersom de är så få individer. De skulle behöva sälja två-tre gånger så mycket per individ för att tjäna sin egen halltid. De tjänar på föreningens tänk att hjälpa varandra, säger Stefan Nygren.

Kritiken handlar också om att man vill hitta på andra sätt att få in pengar än bara genom försäljning. Här har RP tagit ett årsmötesbeslut på att utöka försäljningsbiten och istället minska på eventuppdragen.

– Tidigare har vi hjälpt till på stora event, till exempel på Vallastaden och konserter. Många tyckte att det var jobbigt att hjälpa till på event, de ville inte lägga den tiden. Lagens eventansvariga fick slita hund för att få ihop det, säger Stefan Nygren och fortsätter:

– Samtidigt finns det inga hinder för lagen att ta eventuppdrag eller hitta på andra aktiviteter. Många lag gör helt egna grejer, inventeringar till exempel.

RP tittar hela tiden på nya sätt att får in mer pengar. Att ordna större turneringar som ett ungdoms-SM skulle ge klirr i kassan, men hallsituationen i Linköping är jobbig och det är först om ett antal år en större arrangemang kan bli aktuellt.

– Vi tittar på sådana ­arrangemang i framtiden, säger Stefan Nygren.

Han avslutar:

– Att tycka att i RP får man betala massor och hjälpa till mycket, då vet man till exempel inte om att vi står för tränarnas utbildning. RP har ingen dold ekonomi. Inget vinstintresse. Det kostar vad det kostar.