Vanligtvis brukar det vara fixstjärnor som Isabelle Gulldén och Linnea Torstenson som får jobba hårdast på pressträffarna. Men när landslaget tar emot på hotellet i västra Zagreb, halvvägs in i turneringen, är det plötsligt Nathalie Hagman som journalisterna köar för att få prata med.
– Det hör väl inte till vanligheterna i landslaget, men just nu är det kul, säger hon.
Petad och skadad
Annat har det varit tidigare. Efter att ha varit med och tagit silver på EM 2010 petades hon ur VM-truppen året därpå. Sedan drog hon av korsbandet och missade både OS och EM 2012.
Även i början på det här mästerskapet i Kroatien var knackig. Men sedan lossnade det.
Hennes två senaste matcher kan inte beskrivas som något annat än succé. Mot Tyskland satte högersexan fem mål på matchens sju första minuter, och mot Frankrike var det hennes kontringar som bäddade för den svenska segern i den andra halvleken.
– Det är väl för att jag fått speltid och fått göra lite mål, oftast då så kommer självförtroendet. Jag tror på något sätt att jag har lyckats slappna av de senaste matcherna och då blir jag som handbollsspelare bättre.
Foten som hon stukade inför mötet med Frankrike är på bättringsvägen. Det är stelt och ömt och gör ont när hon sover, men inget som hindrar henne från fortsatt spel.
Olika roller
Hagman lämnade Lugi för spel i Danmark och Holstebro efter den förra säsongen. I klubblaget spelar hon oftast längre bak i banan, till höger på nio meter.
– Jag har ju inte samma möjligheter att springa på kontring där, men vi springer mycket som lag så det blir mycket löpning ändå. Jag har haft den omställningen varje gång jag varit med i landslaget, så den rollen har jag valt och accepterat. Du har mer boll på nio meter och bestämmer mer än på kanten. Men det här funkar ju också. (TT)