Varningsflagg är hissad för Halmstads BK i årets allsvenska.
Efter 1-0 (1-0) mot IFK Göteborg inför den största publiken sedan guldåret 1979, 14 435 personer, den tredje raka segern och fjärde raka på hemmaplan är laget i allra högsta grad med i tätstriden.
Speciellt med tanke på att HBK i fjol var höstens lag tillsammans med Djurgården, men då var utgångsläget ett helt annat, från botten.
I fjol hade vi kryssat en sån här match, då låg vi länge i botten. I år vinner vi när vi är ett topplag. För det var sannerligen inget skönspel från vår sida utan en ren kämpamatch, medger hemmatränaren Jonas Thern.
Framåt slarvar vi för mycket i passningsspelet och när vi inte förmår att hålla i bollen hinner laget heller inte upp i banan, analyserar han vidare.
Nej, någon ny uppvisning av Igor Sypniewski eller tidvis bländande anfallsfotboll som har varit lagets segerrecept på sistone var det inte frågan om den här gången.
I stället frukten av defensiv disciplin och hårt arbete, där den litauiske landslagsmannen, Tomas Zvirgzdauskas ägde planen från sin mittbacksposition och knappt gjorde ett fel under hela matchen.
Då hjälpte det inte att Göteborg - utan Big Mama Diallo, Tomas Rosenqvist och Håkan Mild - vann kampen om mittfältet och genom att vinna andrabollarna effektivt neutraliserade hemmalagets uppspel - framåt hade HBK ändå väl så vassa chanser som Göteborg.
De flesta ropade också på straff redan efter fem minuter när Igor Sypniewski grundlurade IFK-försvaret för att till slut bli fälld av Mikael Antonsson. Domaren Jonas Eriksson, Stockholm, var dock av helt annan uppfattning och visade det gula kortet för Halmstads anfallsstjärna.
Ska han vara hundraprocentig på att det inte är straff ska han också vara lika säker på att Igor filmar för det är kostsamma varningar, konstaterar Thern.
I stället kom hemmalagets ledningsmål med fyra minuter kvar att spela av halvleken. Emil Jensens högerinlägg studsade på en bortaförsvarare och plötsligt var Mikael Nilsson, annars anonym, ensam med Bengt Andersson och kunde placera in bollen.
Bara i anfallet därpå hade IFK Göteborg lagets vassaste målmöjlighet före paus, men Mikael Sandklefs tunga vänster boxades till hörna av hemmamålvakten Conny Johansson.
Efter paus hamnade HBK ännu längre ner i banan och Göteborg forcerade för ett kvitteringsmål.
Första gången i år som vi var fysiskt underlägset motståndarlaget, inflikar HBK-tränar Thern.
Men riktigt hett var det, trots speldominansen från IFK, aldrig framför Conny Johansson, förutom ett skott utanför av Patric Andersson efter kontring, en frispark signerad Martin Ericsson tätt över målvaktens högra kryss och en nick på övertid tätt utanför av inhopparen Martin Crossa.
Sett till bollinnehavet tycker jag väl att 1-1 hade varit mer rättvist. Men Halmstad är svårspelat och vi spelar bara fragmentariskt bra - det
håller inte i längden, anser IFK Göteborgs tränare Bosse Johansson.
Sedan ställde det förstås till att Håkan Mild fick lämna återbud så sent. Bara en kvart före matchstart var jag inställd på att han skulle spela, men då slog han upp skadan igen.