På torsdagen faller domen mot de elva supportrar till IFK Göteborg som åtalats för grov misshandel av Hammarbysupportrar före en allsvensk fotbollsmatch.
Åklagaren vill att alla elva ska dömas som medgärningsmän. Men det kan bli svårt att få tingsrätten att hålla med.
Misshandeln inträffade i Göteborgs centrum, några hundra meter från matcharenan Gamla Ullevi, sent i augusti 2001. En av Hammarbys supportrar fick livshotande skador, bland annat blödningar i hjärnan.
De åtalade Blåvittanhängarna kallas av polis och åklagare för problemsupportrar. Det kan ses som ett annat ord för huliganer. Sådana finns i anslutning till många populära klubbar. De samlas i inofficiella, våldsbenägna, mycket slutna organisationer - så kallade firmor.
Enligt polisen har fotbollslagens problemsupportrar alltmer fjärmat sig från de vanliga fansen. De klär sig neutralt för att smälta in i en folkmängd, men söker konflikt med likasinnade som håller på motståndarlag.
På torsdagen meddelar Göteborgs tingsrätt sin dom. Det är första gången som en svensk domstol prövat ett fall där supportrar i grupp åtalats för grovt våld.
Det handlar såvitt jag förstår om ett bevisproblem. Är det styrkt att alla de elva åtalade slagit eller på annat sätt deltagit i misshandeln? Bevisningen blir svårare när det gäller så många, säger Gösta Westerlund, lektor i straffrätt vid Göteborgs universitet.
Åklagaren har betonat ett så kallat medgärningsmannaskap, vilket innebär att det inte är nödvändigt att visa exakt vem som gjort vad i misshandeln.
Däremot förutsätter begreppet att de åtalade haft uppsåt till brottet och aktivt främjat det genom att agera tillsammans och i samförstånd, men det krävs inget samråd i ord.
Denna trend har dock mött kritik. Utan att alls ta ställning i supportermålet tycker Suzanne Wennberg, professor i straffrätt vid Stockholms universitet, att medgärningsmannaskap kommit att användas alltför lättvindigt.