Två veckor efter OS-festen och guldet kom en axelskada som visade sig innebära slutet på en enastående brottarkarriär.
Först blev Ljungberg opererad en gång. Sedan en gång till. Ändå blev han inte helt frisk.
-- Jag har haft lite förhoppningar om att kunna fortsätta, säger Mikael Ljungberg till Göteborgs-Postens nätupplaga.
-- Men jag har fortfarande lite ont i axeln, så nu är beslutet definitivt.
Det blev OS-guld och OS-brons, två VM- och två EM-guld, ett EM-silver och ett VM-brons.
-- Hade han sluppit skadan hade det blivit ett par medaljer till, tror Leo Mylläri, som jobbat med Micke sedan början av 1990-talet.
-- Men när det inte gick att vara säker på att en tredje operation skulle hjälpa, så fattade han beslutet att lägga av, säger Mylläri till TT.
Ljungberg, som inte gått en brottningsmatch sedan guld-finalen i Sydney för 16 månader sedan, fick längre och längre väg tillbaka ju längre skadeproblemen var kvar.
-- Det hade säkert tagit ett halvår att komma tillbaka till gammal form, säger Mylläri.
Men det förutsatte en hel och stark kropp, utan krånglande axel.
Ljungberg sade själv direkt efter finalen i Sydney att det säkert skulle bli svårt att motivera sig för framtiden. Han hade vunnit allt. Det fanns inga drömmar kvar, som drivkraft.
Men det var direkt efteråt, med medaljen om halsen. Brottarsuget kom tillbaka, men beslutet om det skulle bli fortsättning eller inte kom ändå att handla om andra saker än motivation.
-- Jag har inga besvär av axeln i normala livet, säger Ljungberg till GP:s nätupplaga. Det är bara när jag försöker brottas.
Ljungberg lär knappast gå sysslolös även om han satt officiell punkt för brottarkarriären.
Han är som flera andra idrottsstjärnor bland annat uppskattad föreläsare.
-- Vi har sedan länge haft en planering för vad som ska ske efter karriärens slut, säger Ljungbergs agent Kent Carlzon till TT.