Ishockeyn har sina traditioner. En av dessa är tränar- och pressträffen så här någon eller några veckor före seriestart. Den här gången i Gävle.
Bland alla klyschor och sanningar siade de verkliga experterna om hockeyvintern. Det skulle betyda att mycket redan är avgjort: Färjestad och Frölunda spelar SM-final och det förstnämnda laget tar guld.
Per Bäckman, Malmötränaren, uttryckte det bäst:
-- Färjestad och Frölunda står i en klass för sig. Sedan är det helt öppet och där någonstans ska vi hamna.
Ungefär så gick snacket, även om en och annan förstås hade en avvikande åsikt.
-- Se upp med Södertälje, sa exempelvis Modotränaren och Linköpingsbekantingen Jim Brithén.
Modo, fjolårets finallag, har tappat åtta viktiga spelare och haft en allt annat än lyckad försäsong. Men Brithén verkade ganska lugn och full av tillförsikt.
-- Nej, vi är inte oroliga. Vi försöker vara glada i stället.
Färjestad var överlägset i fjol och har förstås siktet inställt på ännu ett guld. Intresset är än större och i skrivande har närmare 6 000 säsongsbiljetter sålts.
För Ulf Söderström, aktuell att återvända till Linköping i våras, blir det dock en premiär på läktarplats. Fotskadan har inte läkt och centerstjärnan räknar inte med att gå på is förrän om några veckor.
-- Om det varit slutspel som väntat hade jag säkert redan börjat träna. Men nu finns det ingen anledning att chansa, sa Söderström.
Gamle kedjekompisen, numera klubbdirektör, i Linköpings HC, Mike Helber, pratade om att "inom fyra år ska vi vinna SM-guld" och över huvud taget nämndes hårdsatsande Linköpings HC med respekt.
Det märktes tydligt.
--Det värsta vi kan göra är att lägga oss till med fula ovanor och tro att vi är bättre än vad vi är. Men vi kan inte ha något annat mål än slutspel, sa Mats Weiderstål, tränaren.
Rutinerade forwardsstjärnan Stefan "Myran" Gustavson nickade instämmande.
Kraven ökar på LHC och många tror att det kan bli jobbigt.
-- Äh, jag tror bara att det är bra, sa Gustavson och gjorde jämförelsen med förra säsongen då det enda som gällde var att rädda nytt kontrakt.
När det målet var infriat rasade det mesta ihop.
-- Vi hade en jättechans att nå slutspel, men tyvärr tog vi den inte, sa han.
37-åringen hade nyss kommit på benen efter influensa och räknar inte med att kunna träna förrän i början av nästa vecka. Som nybliven lagkapten får han ett större ansvar på isen.
Det har han ingenting emot.
--Nej, det är bara inspirerande och jag hoppas att jag ska växa med uppgiften. Jag sa ifrån att vara kapten under tiden i AIK, men nu känns det som om jag kan hantera det bättre.
-- Jag kan fortfarande sätta mig i ett hörn och tjura, men jag klarar av det på ett bättre sätt, sa Stefan Gustavson.
Han tror på en bättre säsong -- för laget och för sig själv.
-- Ja, jag känner mig mer hemma med laget, med fansen och med hallen. Sådana saker brukar betyda att jag också blir bättre som spelare.
Målet?
-- Allt annat än slutspel är ett misslyckande. Det är bara att erkänna.