Nu skriver vi mars 2017 och ÅFF:s A-trupp är på träningsläger i Lloret de Mar, beläget strax norr om Barcelona. Lloret de Mar var också platsen för mitt eget första träningsläger utomlands, 1990 med Kalmar FF. Då åkte vi buss ner, 30 timmar, fick träna på en grusplan, innan match mot stadens lokala lag. En tät arena, med plåtreklamskyltar på betongläktaren en meter från linjen. Där hamnade en liten spanjor efter en schysst tackling av ett 18-årigt förvärv från Öland. Själv minns jag inget mer efter en rak höger över ansiktet från spanjoren, och matchen blev avbruten i andra halvlek. Smeknamnet "La Skuldra" följde mig några år.
Men nu något trevligare och roligare, hoppas jag i alla fall, ÅFF årgång 2017. I "nystarten" under fjolåret var vi nederlagstippade till tusen, men vi beväpnade med oss med knivar i kärnvapenkriget, kallat Superettan. Superettan är en speciell serie, många lag, tränare och spelare har misslyckats där. Jag tror man måste förstå serien och, det viktigaste är att få spelarna att jobba stenhårt med hjärta och hjärna. Vi fortsätter med förra säsongens lagbygge, men med en bättre och högre nivå från start. Detta ÅFF är eller kan bli spännande att följa. Vi har ett ungt lag, och då gäller det att ha RÄTT "äldre" spelare. Fredrik Holster och Pekka Lagerblom är två nya spelare hos oss. De är hitplockade för sina fotbollskvaliteter, men har också ett krav och ett mandat på sig att hjälpa de övriga spelarna i truppen.
Truppen är till stora delar intakt från förra säsongen, och ett stort jobb gjordes under månaderna november och december för att hitta lösningar på kontrakt och för att behålla spelarna ur den befintliga truppen. Och att man vill vara i ÅFF, det är nummer ett, det är vi ledare tydliga med. Vill man inte vara kvar, är vi lösningsbenägna, om man säger så. En trupp är mer "flytande" nuförtiden, man lever mellan transferfönster och hänsyn och diskussioner tas om spelarnas kontraktslängd. Jag, och Roar Hansen (managern), var tydliga gentemot styrelsen att 2016 års trupp skulle vara så intakt som möjligt, istället för att börja om igen med 15–20 nya spelare. Det hade aldrig gått, tror jag, även om några tyckte det skulle vara bäst för ÅFF. Många fotbollsspelare i Sverige och utomlands är arbetslösa, så spelare finns. Men vi har en strategi om tänket på vilka spelare som kan tillföra något i ÅFF, utvecklas sig själva och hjälpa laget, till billig och rimlig kostnad., hög effekt på varje krona.
Och ett träningsläger är en viktig pusselbit i hela lagbygget. Vi tränar med fullt fokus och disciplin, med olika belastningsgrader. Sedan finns många timmar till på dygnet, där spelare umgås mer och nära, i en annan ny miljö. Man utvecklas också som människor, och det är viktigt att ha med. Och miljön här är bra, och blir ännu mer trivsam när solen skiner och maten är god.