Himlen är klarblå och solen steker. Det är inte särskilt svårt att förstå att Emilia Malmehed helst spenderar rasterna i skolan utomhus den här dagen. Hon har precis ätit lunch då vi träffas utanför Katedralskolan, där Emilia pluggar sista året på ekonomiprogrammet med inriktning mot juridik.
Söndag är en speciell dag för henne. Då gör hon nämligen debut i friidrottens senior-SM i Karlstad.
Kulstötaren gör det med en väldigt skön känsla och utan att känna någon press.
– Dels är jag yngst och näst sämst rankad i startfältet, så jag kan vara avslappnad och slå underifrån. Dessutom satte jag nytt personligt rekord (13,43 meter) just i den ringen under ett genrep till SM nyligen. Det ska jag försöka slå och drömma om final, ler 18-åringen.
Det var tre år äldre storasyster Amanda som både fick henne att börja med kulstötning – och att ta upp karriären igen som 16-åring efter att ha tappat suget under en period.
– Jag blev lockad i sjuårsåldern när hon började med friidrott och först testade båda på många olika grenar, men kula var roligast hela tiden, inleder Emilia.
Hon fortsätter:
– När jag var ungefär 15 år försvann motivationen och jag bestämde mig för att lägga av. Året därpå åkte familjen till Italien för att titta på när Amanda tävlade i junior-EM. Det var en massa publik på läktarna och en härlig stämning. Jag ville också vara med där ute på planen och bestämde mig för att börja satsa igen.
I fjol vann Emilia guld i ungdoms-SM utomhus och blev uttagen till ungdomslandslaget första gången i Finnkampen. Tidigare i år kom nästa stora framgång – brons i junior-SM inomhus.
För tillfället är den stora Linköpingstalangen bäst bland 18-åringar i Sverige, samt rankad trea i klassen F19.
– Jag siktade mot junior-EM den här sommaren, men på grund av en ryggskada kom jag efter med träningen och lyckades inte nå dit. Det räckte sedan till en fjärdeplats i junior-SM, där alla på pallen var ett år äldre än mig.
Storasyster Amanda flyttade från Linköping som 15-åring för att plugga på friidrottsgymnasiet i Karlstad. Emilia har gått mot strömmen och till skillnad mot många andra löften från staden valt att stanna.
– Vi har bra träningsmöjligheter både inomhus och utomhus, samt duktiga tränare. Det jag saknar är en renodlad kasttränare. Därför åker jag en eller två gånger i veckan till Norrköping, där Erik Schenström finns i klubben Tjalve.
Nästa år tar Emilia studenten. Då avgörs även junior-VM i Kenya och SM för juniorer hemma i Linköping.
– Jag har tänkt att kombinera mitt idrottande med att jobba och som det känns nu stannar jag kvar här, säger hon.