För drygt tre år sedan började Hilma Karlsson med fridykning och har gått från att bara utöva sporten till att tävla i sporten.
– I min familj har vi alltid gillat att snorkla. Min farmor och farfar har en sommarstuga på västkusten och vi har alltid varit där och badat och snorklat. Vi i familjen var på en workshop där det var just fridykning man fick testa på. Jag fastnade helt och letade upp att det faktiskt fanns en klubb här i stan, säger Hilma Karlsson.
Av någon anledning har Hilma dragit sig till aktiviteter där det annars är mycket män eller killar. Hon pluggar till civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik samtidigt som hon fridyker – två mansdominerade områden. När hon kom till Sportdykarklubben till en början var det någon hon reagerade på.
– Jag var en ensam liten tjej som kom dit till män i 30-årsåldern. Det var verkligen lite speciellt, säger hon och skrattar.
– Men de var jättesnälla och försökte lära mig och dela med sig. Det var jätteroligt. Sedan är det några tjejer som kommer ibland.
I år har det bland annat varit klubbmästerskap där hon utmanat killarna men även SM, som också var hennes första, där hon togbrons i statisk apnea (ligga still och hålla andan) med tiden 5:05.
– Jag var lite emot att tävla i det innan. Men sedan har Oskar (Särnholm, en av de andra utövarna) sagt att det ger bra motivation. Det var också väldigt roligt att vara med på SM just för att man träffade så många andra personer som också brann för fridykning. Bara att vara med på en tävling var väldigt coolt, säger hon.
Många vänder sig till sporten på grund av att det är mediterande. Hur ser du på det?
– Det är verkligen så och det är det jag tycker är det roliga med det. Man måste tvinga sig själva till att slappna av och ta det lugnt. I alla fall jag blir väldigt lugn av vatten och har alltid älskat att bada.
Du har aldrig haft någon rädsla för vatten?
– När jag var liten tyckte jag att det var lite läskigt när jag inte såg botten. Men jag kommer också ihåg att jag försökte utmana mig själv och få mig själv att förstå att det var helt okej att simma där ändå. Jag pressade mig själv till att vara lugn med det.
På grund av mycket med studierna har dock fridykningen kommit lite i kläm den senaste tiden.
– Jag ska lägga upp planeringen lite bättre framöver. För jag vet att träningen är något jag mår bra av. Slappnar man av går även plugget bättre.