Att solen just bröt igenom de tunna, lätta molnen över Vidbynäsgolfklubb i Nykvarn, någon mil väster om Södertälje, var en händelsesom såg ut som en tanke.
Sara, 26, blickade ut över de vackra omgivningarna och sa:
-- Det har varit klockrent med flytten till Linköping. Det var länge sedan jag mådde så här bra.
Hon gjorde sin första insats i nationens tjänst redan under OS iSydney 2000. Sedan dess har hon varit mer eller mindre självskriven ilandslaget, flitigt använd som både höger- och vänsterback.
Av LFC-kvintetten i Blågult är hon den enda som tidigare upplevt ettEM-slutspel. 2001 lämnade hon efter en smärtsam finalförlustDonaustadion i tyska Ulm i tårar med en silvermedalj runt halsen.
Några år senare, i amerikanska Carson, var det dags igen. Även VM-finalen hade förlorats med minsta möjliga marginal.
Nu är det bara en sak som gäller: söndag 19 juni ska Sverige stå som segrare på mäktiga Ewood Park i Blackburn.
-- Det har varit många grymma förluster. När du är mitt uppe i det blir besvikelsen så enorm efteråt. Du blir bara helt tom.
En dryg vecka till EM-avspark. Dina känslor?
-- Det känns som vi har en bra blandning av yngre och äldre spelare.Jag har stora förväntningar. Vi har absolut kapacitet för att ta guld.
Efter sju säsonger i Malmö skrev hon i höstas ettårskontrakt medLinköping. Det ångrar hon inte och förstod vi henne rätt i går talarallt för en fortsättning. Nu har hon även fått jobb, som en av deansvariga för ny-startade Club Support.
-- Jag gick arbetslös i ett och ett halvt år i Malmö och blev rejälttrött på att inte göra någonting. När det fungerar vid sidan om blirdet bättre med fotbollen också, sa Sara Larsson.
Hårdsatsande LFC inledde strålande, men avslutade med bara en poäng på de tre sista allsvenska matcherna före EM-uppehållet.
-- Ett av skälen till att jag flyttade var att jag ville spela i ettlag som alltid fick kämpa för att ta tre poäng. I Malmö var allt såförväntat när vi vann. Jag behövde en ny utmaning för att utvecklas.
Svårt att komma till ett nytt lag och en ny stad?
-- Inga problem alls. Förra uppbrottet var mycket värre, när jag var 19 år och för första gången flyttade från mamma.
Nu är det dessutom betydligt närmare hem till Kristinehamn, där honsom ung också spelade ishockey och bandy. I den sistnämnda sporten harhon till och med spelat två flicklandskamper.
I går förmiddag stod dock en helt annan idrott på programmet.
Golf.
-- Brorsan började för inte så länge, nu är han helt såld och tjatarom att jag också ska börja. Men jag vet inte. Det tar för mycket tidoch jag har för dåligt tålamod.
Hon skrattade.
Ju närmare EM-premiären mot Danmark kommer, desto större blirfokuseringen på fotboll. Det kommer också att märkas tydligt på SaraLarsson.
-- Ja, jag är nog typen som går mer och mer in i mig själv. Inte såatt jag blir okontaktbar, men jag försöker gå ned i varv genom attligga en hel del på rummet och läsa.
Vad har du för böcker nedpackade?
-- Ganska många. Jag började med "Pesten" innan jag åkte till samlingen, men den gick trögt så jag lät den ligga kvar där hemma.