2012 var ett bra fotbollsår för Edonik Hashani. Han bytte IFK Norrköpings u-lag mot spel i Derby i division 4 västra och gjorde succé direkt. Laget vann serien och anfallaren stod för 22 mål på 20 matcher. Derby gick upp till division 3. En bit in på försäsongen, i slutet på februari i år, tränade laget i kylan på konstgräset vid Anders Ljungstedts gymnasium.
En bit in i träningen började Edoniks hjärta slå snabbare. Han fick en hjärtklappning som varade i över fyra minuter.
– Jag lade mig ner och hostade. Jag fick vatten. Fyra minuter är ganska länge, på den tiden hinner du göra ett mål om du vill. Det gick ganska många saker i huvudet på mig då. När jag kom hem så tänkte jag: nästa håller kanske på i tio minuter. Jag vet inte om hjärtat klarar av så mycket. Då kände jag att det fick räcka, säger Edonik Hashani.
Han har inte spelat för Derby sedan dess.
Tiden förlängdes
Vi träffas vid gräsplanerna i Skäggetorp, dit han flyttade med sin familj från Mellerud i Dalsland för tre år sedan. Åtta killar i 10-årsåldern spelar tvåmål på den asfalterade planen lite längre bort.
– Jag brukar spela här ute i tio minuter då och då, bara för att känna att jag inte är helt borta från fotbollen. Det är bra att träffa folk också, nu när jag varken har fotboll, skola eller jobb, säger Edonik Hashani.
Hjärtklappningen han fick i februari var inte hans första. Den kom på vårsäsongen året innan, i en hemmamatch mot Hjulsbro. Då varade den i tio sekunder, och försvann efter att han hostat och vilat en stund. Nästa gång höll det på i några sekunder till. Attacken efter det varade ännu längre.
– Det blev mer och mer – tiden förlängdes. Nästa månad varade det i en minut.
Spelar inte mer i år
Edonik sökte läkarvård flera gånger utan att något fel på hjärtat upptäcktes. Han valde att spela ut säsongen med Derby trots att problemen blev värre.
– Fotbollen gör att man inte tänker på det. Jag tänkte att det var mitt i säsongen: det gick bra för mig och för laget. Jag ville vara med och prestera, inte ge upp halvvägs.
Efter säsongen valde han att fortsätta med vinterträning i stället för att vila.
– Jag gjorde fel som inte avbröt där, men jag kände att det inte var något hot då. Det visade sig vara fel.
Han har gjort totalt fem läkarbesök och ska tillbaka för att göra en ultraljudsundersökning och en EKG-mätning under 24 timmar. Läkarna har fortfarande inte hittat något fel. Nu ska de kolla om orsaken till hjärtklappningarna finns någonstans i närheten av hjärtat.
– Sedan får jag veta om det verkligen går att spela eller inte. Men jag har bestämt mig. Även om jag är fullt frisk så kommer jag inte att spela mer i år, vare sig det är för Derby eller Barcelona, säger Edonik Hashani.
– Jag är rädd för att hjärtklappningarna ska komma tillbaka. Det kommer plötsligt, och man vet inte när. Då vilar jag hellre än att det kommer igen. Fotbollen kan jag bara hålla på med tills jag fyller 35. Om det här skulle sluta dåligt nu, vad gör jag med livet då?
De första månaderna av vila var svåra. Edonik ville helst slippa träffa folk som pratade fotboll – och alla hans vänner är fotbollstokiga. Han stängde in sig själv i några månader och funderade över vad han skulle göra.
"Många idrottare gör fel"
– Ett tag ville jag spela ändå, jag saknade det så mycket att jag tänkte ”Skitsamma, det spelar ingen roll. Det är lika bra att gå och träna”. Men jag är glad över att jag inte har försökt. Hälsan går i första hand.
Till slut var det familjen, vännerna och religionen som fick honom att inse att det finns mer i livet än fotboll. De pratade mycket och stöttade honom.
– Många idrottare gör fel. De väljer att inte berätta för någon utan håller saker för sig själva. Så blir det värre. Jag valde att sätta stopp i februari. Även om det var ganska tufft – min karriär har precis börjat, säger Edonik Hashani.
Själv har han ingen aning om vad problemen kan bero på. Han medger att han har tränat mycket de senaste åren, ofta extrapass tillsammans med sin pappa när han varit ledig från träning med sina lag. I vintras var han snarare orolig för att han inte tränade tillräckligt mycket.
– Jag tänkte ”jag är vältränad, jag borde inte ha några problem med hjärtat”. Det skulle ju kunna vara det också, men jag vet inte, säger Edonik Hashani.
Kanske tröttnar
Om han får reda på att han är helt frisk så kanske det blir mer fotboll i framtiden. Då vill han spela ”så högt upp som möjligt”. Vinna VM. Spela Champions league-final inför 80 000 åskådare. Så långt som Gud bestämmer att han ska gå, så långt går han, menar Edonik själv.
– Jag är muslim. Jag tror, och jag ber. Det har hjälpt mig mycket. Varje morgon så vaknar jag med en härlig känsla fast jag inte har fotbollen kvar. Jag har andra saker i livet. Vem vet, om ett år kanske jag tröttnar helt på fotboll, säger han.
Då kanske han är – personbilsmekaniker. I september börjar Edonik sin första termin av tre på utbildningen.
– Jag ska börja meka lite med bilar, kanske förstöra några... Jag har alltid gillat bilar. Varför inte ha ett jobb och börja tänka på framtiden? Det spelar ingen roll hur duktig man är i fotboll. Någon gång måste man lämna den, säger Edonik Hashani.