Tillbaka i IFK Norrköping den 29 december 2023. Sparkad den 9 december 2024.
Andreas Alm fick knappt 12 månader. Glen Riddersholm stannade i 15, Rikard Norling i drygt 18.
Den östgötska tränarkarusellen fortsätter snurra i en hiskelig fart. Nu är IFK på väg mot sitt trettonde huvudtränarbyte på 2000-talet.
Det sägs att Magni Fannberg och Andreas Alm inte drog jämnt. Två starka karaktärer med rejäl integritet och vilja kan i vissa fall bli en effektfull dimension, i andra fall en ohållbar revirkamp.
När Magni Fannberg blev permanent sportchef beskrev jag honom som handfast. Tre dagar senare har den bilden blivit förstärkt med all önskvärd tydlighet.
När vi försöker komma närmare sanningen är flera nyckelpersoner fåordiga. Klubbens pressmeddelande bjöd inte ens på ett fjuttigt citat från Andreas Alm, som egentligen hade kontrakt över säsongen 2026.
I klubbens officiella kanaler pratar Magni Fannberg om ett löpande, och extra omfattande, utvärderingsarbete som kommit fram till att det finns förbättringsområden i arbetssättet.
Vilka förbättringsområden? Vad har inte fungerat? Vad ska den nya tränaren stå för?
Det finns fler, större frågor: Vad är IFK Norrköping? Vilken klubb vill IFK Norrköping vara? Hur ska en ny grund skapas för att sluta hänga på repen till superettan?
IFK-familjen förtjänar att få veta fler bakomliggande orsaker bakom de senaste dagarnas stora beslut.
Förra vintern pratades det om att IFK var suget på Kim Hellberg, Jóhannes Karl Gudjonsson och Peter Wettergren. Daniel Bäckström nämndes bland kandidaterna, Andreas Brännström likaså.
Det blev till slut Andreas Alm och jag reagerade på det något spretiga urvalet bland tränare. Lite som när Mjällby för några år sedan var på jakt efter Joakim Persson, men sedermera rekryterade Andreas Brännström med en helt annan profil.
Andreas Alm var inte IFK:s förstaval, men framstod ändå som en trygg, sansad och erfarenhetspräglad lösning efter stormen Glen. Han köpte hus i stan, som han kände väl sedan sin tid som spelare i IFK och journalist på NT.
IFK tryckte på vikten av att lyfta fram unga, egenproducerade spelare. Det stämmer att Andreas Alm vet hur han ska göra där, men han har inte alltid varit en mästare på att utveckla dem. Ofta har snittåldern sänkts med ett par år när han fått vara i sina klubbar ett tag.
På pappret verkade flera parametrar sunda och när Azrudin Valentic anslöt som assisterande målades en rosenröd bild. Han pratade om att väcka en slumrande jätte och vilken connection han kände till Andreas Alm efter deras inledande möten.
– Det klickade direkt. Det är en kemi mellan oss. För mig är det viktigast av allt. Jag vill jobba med människor som jag kan bygga bra harmoni med, sa Azrudin Valentic.
Det tog bara några månader innan det kom fram att samspelet i tränarstaben inte alltid var så himla lysande. Nu är även Azrudin Valentic på väg bort samtidigt som skicklige Fredrik Landén, målvaktstränaren Christian Tiritiello och fystränaren Jamie Steel har checkat ut från "Parken".
Med mindre än en månad till träningspremiären blöder IFK Norrköping. I februari spelas första tävlingsmatchen.
Klubben har länge satsat på beprövade tränarnamn. Har styrelsen förmågan att se bortom långa Wikipedia-sidor och med kirurgisk precision försöka sy ihop såret på ett hållbart sätt?
Tänk vad som kan hända om en processdriven tränare kan börja med grunderna för att stoppa fallet innan det är för sent.
Nu har IFK ett jätteläge att skapa en brytpunkt och styra om kosan mot lugnare vatten. Ni vet en sån satsning som inte primärt handlar om att skapa makalösa matchresultat i april, utan som snarare signalerar metodik, stringens och utveckling även utanför planen.
Det är inte alls en utopi om rätt folk sitter på rätt stolar. Möjligheten finns rakt framför klubbens ledare.
Att IFK återigen dundrar in i vintern med all möjlig kalabalik är slående alarmerande, men eftersom prognosen pekat åt ett mörkt håll i några år är det kanske lika bra att den nye sportchefen får tillsätta "sin" tränare omgående. Titta på exempelvis IFK Göteborg, se hur uppåt väggarna det kan bli när nyckelpersoner byts ut och en dominoeffekt skapas på grund av att nytillträdda vill tillsätta sina egna underställda.
Christer Mattiasson är ledig efter det uppmärksammade uppbrottet från Sirius, men jag blir mer exalterad av den yngre generationens tränare. De proaktiva. Branschens nördar. Nykomlingarna.
Martin Falk och Douglas Jakobsen, assisterande tränare i Malmö FF respektive Hammarby, stoppar jag i den kategorin. De tillhör samma agentur som Kim Hellberg. En agentur som, enligt det jag hör, har ingångar i Peking-land. I samma agentur finns två succétränare från superettan: Sandvikens Eldar Abdulic och Landskrona Bois Max Mölder.
40-årige Mölder förlängde nyligen sitt kontrakt, men bör ha en utköpsklausul som inte kostar skjortan.
Ett annat mindre känt namn är förre IFK-backen Klebér Saarenpää. Han har en helt annan filosofi än namnen ovan, varken Brage eller Helsingborg har spelat champagnefotboll, men 48-åringen besitter en karaktär som Peking skulle kunna må bra av.
Kalle Karlsson, som faktiskt fortfarande huserar i Västerås, är ett annat namn värt att kasta in i leken.
Från den egna organisationen bör Sylvias Henric Pekkala ta plats i A-lagsstaben.
Tänk så många intressanta tränare som lämnat IFK på senare år; Kim Hellberg, Daniel Bäckström, Anes Mravac...
Nu måste klubben hitta ett framtidsnamn som osar just det.
Framtidstro.