För ett år sedan slogs Linköping FC in i det sista om SM-guldet – men slutade trea och tog en plats till Champions league.
Nu?
Något helt annat.
Inför lördagens rysare hänger kontraktet på en skör tråd och AIK spökar i kulisserna. För att göra det enkelt: minst en poäng räcker hemma mot Vittsjö. Annars kan det bli otäckt kval mot Umeå.
– Klart att Linköping har stora möjligheter. Vittsjö har inte heller sett bra ut på slutet, säger Hanna Marklund.
En av svensk damfotbolls allra största profiler är numera expert på SVT och följer noga det som händer i allsvenskan. Som många andra har hon också ställt sig frågan hur LFC så snabbt kan ha gått från toppen till botten?
Hon säger:
– Utan kontinuitet och med många och stora förändringar kan det gå fort utför. Det blir så skört. Stor omsättning i spelartruppen, ny tränare och annat nytt i föreningen. Kulturbärare försvinner och...ja, vad står laget för? Samtidigt har inte byggts en tydlig organisation där saker sker oberoende av vem som är tränare.
– Ibland kan behövas förändringar, men nu det blivit för många på för kort tid som gjort att läget är så prekärt, säger Hanna Marklund.
47-åringen tror också att klubben vaggats in i någon slags falsk trygghet.
– Även om det har varit mycket besvikelse har det ändå känts ganska säkert. Det har inte känts som ett hot förrän nu. Man sålde spelare i somras med tanken att bygga om och samla kraft till nästa säsong. Då fanns ingen oro och man tänkte att "den här säsongen överlever vi ändå". Jag kan förstå det.
– Nu har man knappt tagit några poäng under hösten och då har man helt plötsligt och oväntat hamnat här.
Samtidigt är trenden tydlig att klubbarna med både herr- och damlag tar över allt mer.
– Jag skulle säga att det är på gott och ont. Det finns en sorg i att de mindre klubbarna får svårare att överleva, samtidigt som dubbelklubbarna med större resurser driver på utvecklingen och ger andra möjligheter för fler tjejer. Då måste Linköping och andra hitta sin egen väg.
Ja, vilken då?
– Jag önskar att jag hade ett bra svar, men det har jag inte, säger Hanna Marklund.