Det är något speciellt med Söder i Stockholm.
Många spännande gator, butiker, restauranger och lummiga parker. Konstnärligt och kreativt, dåtid och nutid i en slags skön symbios.
Det sägs också att här finns Stockholms sista café som bara tar kontanter.
Bara en sån sak.
Cathinka Tandberg har inte hunnit utforska så mycket än.
Det har inte gått lång tid sedan hon tog beslutet att bryta kontraktet med LFC och flytta till allsvenska topplaget Hammarby. Från Linköping till Stockholm. Från tryggheten till äventyret. Från en roll som gjuten stjärna till något nytt och mer osäkert.
– Det var inte så att jag ville bort, jag trivdes bra och kände mig verkligen hemma i Linköping, men Hammarby kändes rätt för min utveckling och som att jag måste ta chansen. Det gick fort och allt blev klart på en vecka.
– Det fanns intresse och första tanken var att dra utomlands, men ju mer jag tänkte på det, desto mer förstärktes känslan att jag ville göra något mer i Sverige för att verkligen vara redo. Nu får jag på vägen uppleva en storklubb med en massa fans och en större press. Målet är fortfarande att komma till en toppklubb i England och få spela där, säger Cathinka Tandberg.
20-åringen värvades till Linköping för att ersätta Amalie Vangsgaard, gjorde jättesuccé och vann allsvenska skytteligan. 2024 har varit tuffare och nu är hon av många som har lämnat inför hösten.
Målet?
Att bli bäst.
Att i allsvenskan växa till sig, ta nästa steg – och göra sig redo för en större klubb i en större liga.
Som många andra gjort i Linköping före henne.
Nu flyttar hon snart in i en lägenhet i Hammarby sjöstad och får tio minuters väg till Kanalplan.
– Från Oslo är jag van vid hur det är att bo i en storstad. Jag gillar det. Nu är jag här mest för fotbollen, men det finns mer att se och mer att göra. Sen måste du ha mer tid för att ta dig någonstans. I Linköping var det tio minuter på cykeln till det mesta.
Hann du säga hejdå till tjejerna i laget?
– Nej, jag gjorde inte det. Jag var tillbaka en snabbsväng för att hämta lite grejer och då mötte jag Michelle (de Jongh). Men nu får jag ju träffa alla igen. Med så många goda kompisar blir det säkert speciellt och känslosamt. Tidigare har man hatat på alla andra lag än Linköping.
Hon skrattar.
Ser med nyfikna ögon sig omkring på hennes nya hemmaarena mitt i hjärtat av Södermalm.
-- För bara några veckor sedan var jag Linköpings spelare och nu är jag på andra sidan. Men det är så fotbollen är. Kommer du ut på planen vill du vinna.
Räknar du med att starta?
– Jag tror inte det. Det är nog lite tidigt.
Hon hymlar inte om att det har varit en tuff vår med betydligt sämre resultat än väntat.
– Du försöker se det positivt, men det är lättare sagt än gjort när det går från så bra till så dåligt. Från att göra mål på varje läge till att inte göra mål alls. Till slut blev det som en ond cirkel och då kom stressen. Jag har höga krav på mig själv och vet att jag behövde göra mål för att laget skulle vinna. Det var tufft att ta.
– Det är svårt att sätta fingret på vad som blev fel. Men när man tappar så viktiga spelare borde man kanske ha sett det, testat mer och gjort om tidigare. Nu blev det bättre när vi förändrade sättet att spela, men det tog ganska lång tid innan något hände.
Om LFC varit högre upp hade du varit kvar?
– Det tror jag, säger Cathinka Tandberg.