– Enormt skönt. Det är så stor skillnad på en och tre poäng, sa Isac Lidberg till Corren.
Han log.
Det har knappast undgått någon att det varit en blytung start på säsongen för ÅFF i superettan. På det sättet var förstås 2–1 i klassiska bruksmötet med Degerfors en minst sagt efterlängtad framgång för tabelljumbon.
Och snacka om rysare.
På två minuters övertid höll sig inhopparen Lidberg framme efter en tilltrasslad situation efter hörna och bröstade bollen i mål – och ÅFF fick jubla över säongens bara andra seger.
– Vi gick för seger och det gav utdelning. Det är inte lätt att åka upp hit och vinna, sa Isac Lidberg.
Han var 16 när han gjorde allsvensk debut för Hammarby. Men talangen har stannat av och strax före seriestart blev det klart att ÅFF värvade U19-landslagsmannen från allsvenska klubben.
Starten i superettan?
Nja, sådär.
För ÅFF – och för Isac Lidberg.
– Nu är jag uppe på två mål och en assist. Det är trots allt inte helt kass. Men spelmässigt har det inte varit något vidare. Jag får försöka att jobba mig i form och. . . ja, det kan bara bli bättre. Jag har också dragits med några småskador och inte varit helt hundra i några matcher, sa han.
Mot Degerfors blev det start på bänken, men han kom in strax efter paus och fick dubbla lägen att avgöra. Vid det första halkade han till och fick inte till skottet, vid det andra satte han fram breda bringan och bröstade in Simon Helgs hörna.
– Jag kände att jag skulle vara med om försvararen missade...och det gjorde han, sa Isac Lidberg, som är son till välkände OS-brottaren och nyblivne mästarnas mästare Martin Lidberg.
Efter smällen mot Syrianska hade Roar Hansen, managern, funderat över helgen och ändrat rejält med ny formation, fyra nya spelare i startelvan och ytterligare någon på ny position.
Det gav utdelning.
Till slut.
– Jag inser att vi hade flyt i slutet. Sedan kan man alltid prata rättvisa hit och dit. Vi var här för att kriga oss till något och i ärlighetens namn hade vi varit nöjda med 1–1, sa Hansen.
Degerfors, som inlett starkt och hade häng på toppen, var spelmässigt vassare, men ÅFF tog ledningen före paus när Fredrik Holster spelade loss Simon Helg och Pekka Lagerblom slog till direkt på välriktade inspelet.
Sargon Abraham kvitterade med ett distansskott i andra halvlek och var Gustav Jansson, ÅFF-målvakten, något felplacerad där svarade han för en lysande parad strax före slutet Shpetim Hasani nickade från nära håll.
Allt talade för kryss, men några minuter senare kom sena avgörandet genom Isac Lidberg.
Välförtjänt?
Nja, det tål att diskuteras.
I det utsatta läget spelade ÅFF mer enkelt, mer långt och mer försvarsinriktat.
– Vi har ett lag som vill spela fotboll och inte kämpa fotboll. Men nu fick vi göra just det, sa Roar Hansen.
Fredrik Holster klarade en dryg halvlek innan han tvingades utgå och visade en del fina intentioner så länge han var med. Räkna också med att Björn Westerblad och Jon Birkfeldt får fortsätta tillsammans i mittförsvaret.
Men viktigast av allt på Stora Valla:
Tre poäng som garanterat kändes som det dubbla.