Augusti 2018: Arnór Sigurdsson till CSKA Moskva.
Augusti: 2019: Jordan Larsson till Spartak Moskva.
Oktober 2020: Pontus Almqvist till Rostov.
Ryska miljoner fortsätter att smeka IFK Norrköpings bankkonto och även om inte Pontus Almqvist poserat med en gulblå halsduk eller matchtröja än, så är det bara en tidsfråga innan det blir officiellt när det gått så långt som till läkarundersökning.
Grattis, Pontus Almqvist.
Grattis, IFK Norrköping.
När genombrottet kom så small det till på alla plan.
Anfallarens debutmål hemma mot IFK Göteborg i somras följdes av fyra till i allsvenskan och när inte 21-åringen firade sina fullträffar fick han rubriker för att han dök i motståndarnas straffområde.
När artiklarna och samtalen om Almqvist inte längre handlade om den spännande potential som hölls tillbaka av en trasig kropp, så gick det fort.
Bokstavligen.
Almqvist sprintade loss i allsvenskan och fortsatte löpa och näta i U21-landslaget.
Sitter du på de egenskaperna, är 21 år och tillhör en toppklubb som är väl inkörd på att skicka spelare (vi ska inte glömma Jón Gudni Fjóluson som lämnade sommaren 2018 för Krasnodar) till Ryssland vid det här laget blir du inte långvarig.
Det är en ny fördelaktig miljonaffär som IFK Norrköping stolt kan sträcka på sig att vara inblandad i.
Inte bara för att det klirrar in nya miljoner (det spekuleras om 40 (!)) på kontot utan för att IFK behandlat Almqvists utveckling med fingertoppskänsla.
Medicinskt har det handlat om att bygga upp och ha tålamod mellan nyckelbensbrott och bristande baklår.
Skadorna påverkade inte IFK:s framtidstro på Almqvist nämnvärt.
Jens Gustafsson hintade, i samband med en upptaktsträff, att det fanns en ny 40-miljonersaffär i truppen.
Han syftade på Almqvist. Och fick rätt.
Augusti 2019 såg IFK till att förlänga med Almqvist på ett avtal som sträcker sig över 2023.
När ryska tabellsjuan Rostov nu öppnar upp lädret rejält så finns det, enligt Sportbladet, en vidareförsäljningsklausul på 25 procent i kontraktet.
Så långt är allt bra.
Alla – till och med den köpande ryska klubben – har all anledning att vara nöjda, men lyfter vi blicken finns det orosmoln som skymmer övergången.
I alla fall om vi ser till Almqvists personliga del och fortsatta karriär.
Där, under uppbyggnaden och genombrottet, har det funnits en utstakad plan och ett team som varsamt sett till att ta de kloka, rätta besluten för att hålla fysiken i toppskick och inte riskera skador.
Det råder knappast samma inställning, tålamod eller förståelse om det skulle bli en förryckt tid i öst på grund av skador.
Om det är en trygg varm famn att gå till Dale Reese och Jens Gustafsson med dina skavanker möts du inte med samma förståelse med en prislapp på 40 miljoner i pannan.
Och med en spelstil som sätter musklerna på ett ständigt test kommer det krävas silkesvantar och sunt förnuft.
Det är en annan värld utanför Östgötaporten där ledorden sällan är just dessa.
***
Med Rasmus Lauritsens försäljning till Dinamo Zagreb och Almqvist till Rostov blev det ett fantastiskt fönster för IFK Norrköping och självklart extra lägligt med tanke på vad pandemin och en viss Sead Haksabanovic-affär samt Linus Wahlqvists hemkost har inneburit för finanserna.
***
Lauritsen och Almqvist ut är självklart tunga tapp i en trupp som nu behöver se mer av Linus Hallenius. Så här långt har tiden i IFK varit ett enda frågetecken.