Den som följer sportdebatten har hört AIK Fotbolls ordförande Robert Falck en hel del de senaste åren, inte minst under pandemin. Ofta med stark kritik mot RF-ordföranden Björn Eriksson.
Vad många inte vet är att denne Falck har sin bakgrund, och idrottsfostran, i Linköping.
Vi ska återkomma till AIK, pandemi och Björn Eriksson, men när vi slår oss ner med Robert Falck på AIK-kansliet i Solna så börjar vi i Skäggetorp.
– Det var där jag hade hela min uppväxt, på Storgården 14, berättar Robert. Som pojke spelade jag fotboll i HBK (Hemgårdarnas BK) och i början av 70-talet hade jag en ung Mikael Kaller som tränare där.
Kaller är idag klubbdirektör för ett annat HBK, allsvenska Halmstad.
– Jag minns att vi, när jag satt i styrelsen för Hemgårdarna i mitten på 90-talet och hade avancerat ett par divisioner, diskuterade var bilarna skulle stå runt arenan när vi några år senare skulle spela i Champions league.
Robert skrattar åt minnet.
Förutom fotboll orienterade Robert också i Linköpings OK. Där väcktes ett skogsintresse som tog honom till naturbruksgymnasiet Västerbyskolan och sedermera ett par års skogsarbete för Baroniet Adelswärds bolag Åtvidabergs trävaruaktiebolag.
Men Robert lämnade skogen och slog i stället in på en karriär inom det offentliga. På 90-talet bland annat som chef för Försäkringskassan i Linköping och sedan stadsdelsdirektör i Göteborg, och på 00-talet som kommundirektör i Sundbyberg.
Det var då, för ungefär 20 år sedan, som kärleken till AIK började gro.
– Sundbyberg tillhör ju det svartgula landet längs blå linjen, säger Robert.
Tunnelbanelinjen blå linjen har en central roll i AIK:s strategi. Det är i förorterna längs den, som Solna, Sundbyberg, Akalla, Tensta, Rinkeby och Järfälla, som AIK ska hitta sina talanger.
En strategi som passar förortssonen Robert Falck bra.
– På många av de här orterna är fotbollen en stor karriärmöjlighet, framför allt för killarna. Att få komma till AIK och spela är ett stort steg på vägen.
Hur hittar ni talangerna?
– Solna är vår bas men vi samarbetar med ett tiotal andra klubbar, de flesta ligger utmed blå linjen. Vi vill att talangerna ska utvecklas på hemmaplan. Sen är de välkomna till oss när de fyllt 13 år.
AIK Fotboll har idag 1 500–1 600 barn och ungdomar i sin verksamhet.
– Vi har spelare, ledare, tränare och administratörer, men vi har inte fotbollsplaner. Det är det största problemet idag. Jag förstår politikerna, marken här är guldpläterad och då är inte fotbollsplaner prio ett, men barn och ungdomar måste ha möjligheter att röra på sig.
Vad mer är avgörande för AIK:s utveckling?
– Att vi ökar omsättningen. Kan vi göra det så kommer vi också att kunna förbättra våra tabellplaceringar och lyckas bättre i Europa. Vi lever på tre ben: 1) Våra sponsorer och samarbetspartners. De har varit otroligt lojala under pandemin. 2) Att utveckla spelare och sälja dem. Vi har gjort Sveriges dyraste spelarövergång när vi sålde vår egenfostrade Alexander Isak 2017 (red anm: enligt uppgift 85 miljoner kronor). 3) Våra medlemmar och fans. Det benet är ju totalt avklippt nu när vi spelar inför tomma läktare. Ändå har vi 11 000 årskort sålda.
Hur mycket i kronor har ni tappat på pandemin?
– Det är svårt att säga, men de statliga stöden har varit avgörande för vår överlevnad. Vi omsatte ungefär 180 miljoner förra året och under pandemin har vi tvingats ta av det sparade. Mer kan jag inte säga eftersom vi är börsnoterade.
– Vi försöker både gasa och bromsa. Affären med Paulos Abraham är ett utmärkt exempel på hur vi vågar gasa. Vi köpte honom från BP för ett år sedan och sålde honom åtta månader senare till Groningen med ungefär 3000 procents prisutveckling. Ett exempel på hur vi bromsar är att vi nu flyttat till en tredjedel så stor kanslilokal. Vi hade heller inga utlandsläger för herr- och damlaget under försäsongen. De tränade inomhus hela vintern på Friends.
För IFK Norrköping har ju spelarförsäljningar utvecklats till den största inkomstkällan, är det så för AIK också?
– Ja. Norrköping jobbar otroligt bra med rekrytering, förädling och vidareförsäljning. Det är inga enkla pengar. Talangförädling är dyrt och det finns inga givna framgångar.
Nu öppnas arenorna för 500 åskådare, är det en rimlig nivå?
– Nej, den är absolut inte rimlig. Jag tycker man ska titta på varje arena enskilt. På Friends, som rymmer 50 000, blir det med 500 åskådare 99 tomma platser mellan varje åskådare. Det är orimligt. Jag tycker att vi skulle kunna ta in 5 000. Det skulle betyda nio tomma platser mellan varje åskådare.
Var hoppas du att AIK är om tio år?
– Då hoppas jag att vi har dubblerat omsättningen. Det behövs för att behålla våra talanger och klättra i den europeiska hierarkin. Vi har sagt att både herr- och damlaget ska ut i Europa och herrarna ska vara rankade topp 100 i Europa. Där hoppas jag vi är om tio år.
Du har vid flera tillfällen riktat hård kritik mot RF-ordföranden Björn Eriksson. Varför?
– RF företräder regeringen som en myndighet samtidigt som de ska föra talan för idrotten mot regeringen. Där tycker jag Björn Eriksson i för stor utsträckning har gått regeringens ärenden.
Falck är bland annat kritisk mot en växande RF-administration och ett ökat antal RF-projekt, kring bland annat integration, dopning och jämställdhet.
– Vi är bra på det ändå, utan stora projekt. RF ska låta pengarna verka i föreningarna. Inget ont om projekten, men vi måste tillbaka till grunderna, till idrotten, till barn- och ungdomsidrott.
Falck och Eriksson har också debatterat läktarkultur och den kritiserade villkorstrappan, där bestraffningen varit kollektiv med minskningar av antalet supportrar på plats med steg om 500.
– Nu håller vi på och förändrar villkorstrappan till något, som vi hoppas, mer positivt. Majoriteten av våra supportrar sköter sig alldeles utmärkt, det är så fel att de ska bli lidande på grund av att några individer inte sköter sig. Men de som begår lagbrott ska givetvis straffas.
– Jag sa i en intervju att jag gillar bengaler, och det blev stora rubriker, men det måste självklart skötas på ett lagligt sätt. Så jag har föreslagit utbildning av bengalbrännare, inrätta bengalzoner och testa kall pyroteknik. Det tycker jag staten ska titta på.
Innan vi skiljs åt skickar Robert Falck med en sista hälsning:
– Hälsa HBK att de är välkomna hit på studiebesök när de vill.
Visst, hälsningen är härmed framförd.