2002:
Johanna Rasmussen var 19 år och hade just kommit med i A-laget i Fortuna Hjörring när hon undersöktes av en läkare som dömde ut hennes chanser att kunna satsa på det hon älskade mest av allt.
– Du måste sluta att spela fotboll. Dina knän håller inte.
Men karriären var inte över.
Den hade knappt börjat.
2017:
Linköpings FC har just dragit i gång torsdagsträningen på Linköping arena. Efter SM-guldet i höstas har många försvunnit och många kommit till. Det allra mest meriterade namnet: Johanna Rasmussen, som gjort över 150 landskamper för Danmark.
Nu ska hon ersätta kompisen Mariann Gajhede som rutinerad kraft på LFC-mittfältet.
Så är det tänkt.
– Klart att det var tufft att få höra det där av läkaren den gången. Jag skulle ju spela fotboll i åtminstone tio år till. Ingen visste riktigt vad det var för fel på mina knän och jag hade ont i två år. Men sen gjorde jag en operation och då försvann smärtorna, säger Johanna Rasmussen.
Hjärta
Efter några tuffa och turbulenta år i Kristianstad har hon tagit steget till Linköping – och gått från botten till toppen.
– Efter nästan sex år har jag förstås ett stort hjärta för klubben, så det var inget enkelt beslut. Men det har varit väldigt tufft ekonomiskt och jag har blivit så gammal att jag vill göra något mer innan det är dags att lägga av. Det kändes som att det här var något jag måste göra för min egen del.
Känslan att komma till en ny klubb?
– Det kändes mer oroligt de första gångerna. Nu är jag tryggare i mig själv och vet vad jag kan. Samtidigt är allt nytt och jag har inte riktigt hunnit hitta in i allt, känner jag. Det ska bli kul att komma igång med matcherna i helgen (Djurgården på lördag).
Fotboll är livet
Den spelskickliga danskan, med känslig vänsterfot som främsta egenskap, har i Kristianstad mest använts på olika mittfältspositioner, men har i landslaget blivit anfallare på äldre (nåja) dagar. Hon har också spelat i Umeå samt i högsta danska ligan och i USA.
Två Champions league-finaler finns också på meritlistan. Men ingen seger. Än.
– Fotbollen är mitt liv. Det har varit den ganska länge nu. Jag älskar det och tycker fortfarande att jag har en del kvar att göra och uppleva.
Som exempelvis EM-slutspelet i Nederländerna i sommar.
– Jag vet att det kan bli det sista stora som jag gör med landslaget. 2021 är jag 38 och då lär jag inte vara med längre. Det gör att du tänker lite annorlunda och sätter ännu mer värde på det, säger Johanna Rasmussen.
Bra i schack
Visste ni förresten att hon var framgångsrik i en annan sport i unga år?
I schack.– med sju danska ungdomsmästerskap från åtta till sexton års ålder.
– Nu spelar jag nästan aldrig. När jag slutade sa jag att jag ville satsa på fotbollen så länge kroppen håller för det. Schacket kan jag alltid komma tillbaka till sen.
Tills vidare får hon göra de rätta dragen på planen.