Han var förstås lika besviken som alla andra efter onsdagskvällens chockförlust i allsvenska fotbollen.
Trots en spelare mindre i en timme såg det ut att räcka till seger efter Frida Leonhardsen Maanums tidiga mål efter paus – men så kom snytingen med dubbla stora misstag och dubbla hemmamål i slutminuterna som förändrade allt på Påskbergsvallen i Varberg.
Kungsbackas första allsvenska seger någonsin efter bara en poäng på de tolv första matcherna – och en riktig solar plexus-smäll för LFC i jakten på toppen. Frågan är om det allsvenska guldtåget gick redan nu i mitten av augusti.
– Vad det innebär? Det återstår att se. Det vet vi förmodligen inte förrän i oktober. Till andraplatsen är det bara fyra poäng. Men det är klart att vi inte har råd att tappa så mycket mer. Nu blir det ännu viktigare mot Vittsjö på söndag, sa Olof Unogård.
Han spelade högt och bytte ut nästan halva laget jämfört med senaste matchen. VM-spelarna Frida Leonhardsen Maanum, Nilla Fischer och Mimmi Larsson satt på bänken, liksom Elin Landström och formstarka målvakten Emma Holmgren.
Det kostade.
Rejält.
– Fischer och Larsson var skadade och kunde inte spela. Övriga hade nog kunnat spela mer, sa han.
Så varför gjorde de inte det?
– Det finns alltid en risk att rotera på det här sättet och med facit i hand så blev det fel den här gången. Samtidigt finns också en risk att spela med samma elva match ut och match in när vi bara har 16 utespelare i truppen. Vi gjorde på samma sätt mot LB och då föll det väl ut.
– Jag tycker ändå inte att det framförallt var där som skon klämde, sa Unogård.
Nu kvitterade Sara Nilsson till 1–1 efter svagt försvarsspel av Anna Rakel Petursdottir och med klockan på en minuts övertid satte samma spelare avgörande 2–1 efter en jättemiss av LFC-målvakten Matilda Haglund, som tappade in bollen.
Ridå.
– Första halvtimmen var inte alls godkänd, men efter utvisningen (Linn Bogren som kom sent in i en närkamp) skärpte vi ändå till det. Vi var ganska arga i paus och var tydliga med att det var för dåligt, sa Olof Unogård.
LFC spelade inte bra någon gång, det såg osäkert och taffligt ut, men hade ändå läget under något så när kontroll innan chockvändningen kom i slutet.
– Det var två individuella misstag som fällde oss. Elitidrotten kan verkligen vara obarmhärtig, sa tränaren.
Vad säger du om utvisningen?
– Den kändes hård, men jag kan inte säga att den var fel. Det är klart att den och den svaga starten satte oss i en jävla sits.