Häcken-väckarklockan:
Vad gör IFK Norrköping av cupförlusten mot Häcken? Hur kommer Rikard Norling att hantera en gång för alla att tvätta bort det här tafatta försvarsspelet som präglade större delen av 2020? Döma av hur slapphänt det såg ut när IFK försvann ur cupspelet, så finns det att jobba på och – inte minst hitta rollerna som passar individuellt och som ger kollektivet den defensiva trygghet som saknats. Den omedelbara reaktionen efter Häcken-förlusten var att Marco Lund skickades in centralt i trebackslinjen. Linus Wahlqvist till höger och Viktor Agardius till vänster. Klokt. Smart. Det känns som den trion är bäst lämpad att freda Pekings mål och skicka uppspel till rätt adress. Lund är den som gillar att smälla på mest i det här IFK-laget. Linus Wahlqvists löpstyrka kommer bäst till pass som i den högerrollen och Agardius vänsterfot ger IFK en dimension som saknades i fjol. Siffran som fungerar som påminnelse här är: 46 insläppta. Peking behöver strypa läckaget med 13-14 bollar. Minst.
Franssons utlandsfrestelse:
Tick, tack, tick, tack. Tiden går och beskedet var Alexander Fransson fotbollsframtid kommer ta vägen fortätter att hänga obesvarad. "Alle" har bara ett par månader kvar på sitt IFK-kontrakt. Att han inte har valt att nappa på den förlängning som IFK lagt fram fick Rikard Norling att ta lagkaptensbindeln från mittfältarens arm och placera den på Christoffer Nymans. En markering, såklart, men fotbollsmässigt ser det inte ut att ha påverkat Fransson som visat gammalt gott slag i vinter. Det ryktades om ett polskt intresse, men känslan är att det ska till ett lukrativare land, klubb och bud för att 26-åringen (27 i april) ska nappa. Med det skrivet – det finns fortfarande en risk att Peking tvingas se nyckelspelaren packa väskan tidigt in i säsongen och det är ett tapp som skulle kännas. Finns det en plan B? Hur lyder den och när är det dags att gå för en ersättare att spela in om Alexander Fransson lämnar?
Sökandet på kanterna:
Christopher Telo, Viktor Agardius, Henrik Castegren och Kevin Àlvarez. Det har snurrats, testats och experimenterats på respektive kant under försäsongen – utan att vi fått något riktigt svar vem som ska ha en starttröja. Med ett par veckor kvar till allvaret drar igång och med ett transferfönster som börjar att glänta, är jag tveksam till att Rikard Norling själv vet hur han ska formera laget för maximal effekt. Finns ens spelarna i den befintliga truppen? Det senaste är att Abdulrazak Ishaq är spelaren som kommer spela som högervinge. Sökandet efter vänsterlöparen har pågått en tid och ser ut att fortsätta hela vägen in till transferfönstret helt slår igen. Den ständiga frågan till Norling i ett par veckor har varit om de närmar sig avslut i nyförvärvssökandet men efter att på nytt ha synat Adama Fofana på plats så sent som förra veckan, är det inget som är nära. Eller så mörkar IFK jäkligt bra.
Ishaq kan mycket väl visa sig ha egenskaperna och en allsvensk mognad efter ett par års inkörning för att vara regelbunden startspelare till höger, men att inte ta in ett namn till som kan spela till vänster i samma position känns som en vansklig chansning. Egzon Binaku har inte kunna ge sig in i leken på grund av ett par skadedrabbade vintermånader och har, om vi ska vara brutalt ärliga, inte visat ett skvatt under sina år i IFK Norrköping.
Stjärnfallen:
Vi är inte där än så vi kanske ska akta oss för att måla fan på just den väggen – men att Sead Haksabanovic och Ísak Bergmann Jóhannesson är IFK:s två nästa stora försäljningar är absolut inget otänkbart scenario. En hel massa miljoner in, men en två gigantiska hål att försöka fylla. "Haksa" och Bergmann Jóhannesson (18 år idag, tisdag) kommer och ska spela varenda sekund de tillhör IFK i marknadsföringssyfte och för att de är två av seriens absolut bästa, men det gör inte faktumet att de snart kan vara förlorade mindre kännbart. Just den centrala mittfältspositionen kommer med en röd varningslampa med tanke på Alexander Fransson och Bergmann Jóhannessons oklara IFK-framtid. Lika viktigt som det är att ta in en klasspelare som vänstervinge är det att ha en klasspelare centralt att kunna presentera. Snarast. Manasse Kusu sa så sent som igår (måndag) att "Jag tycker inte att jag är sämre än någon annan". Det återstår att se.
Tuffa anfallspetningen:
Christoffer Nymans rehab löper enligt plan. Allsvenskans skyttekung smyger allt närmare en comeback efter andra knäoperationen på lika många år. Det har inte varit ett akut behov att få "Totte" tillbaka i spel med Sead Haksabanovic som bjuder på show, mål och assist i var och varannan match. Samuel Adegbenro har fått en lovande start spel- och målmässigt, men det kommer en tid när det ska till att fattas tuffa beslut för Rikard Norling. Med Jonathan Levis starka fjolår (nio mål, fem assist) visade skåningen att han är en toppspelare i allsvenskan som klarar av att producera på samma nivå som konkurrenterna i anfallet. Det är en av de, kanske till och med den, fränaste offensiva uppsättningen vi har i allsvenskan. Fyra klassanfallare som slåss om tre platser. En kommer att få sitta framöver. Bara gynnsamt med tuff konkurrens? Kanske – om det inte är du som hamnar på bänken. Många nämner Lucas Lima som nästa spelare att slå igenom. Han har två korsbandsskador i sin unga karriär och inte en enda minut på sitt allsvenska konto, men kommer någon gång behöva slussas in för att förädla talangen. Inget problem i sig, såklart, men chansen att få känna på allsvenskt hetluft är enklare på andra håll. Ett lån för att få speltiden som behövs? Carl Björk har redan varit där, utlånad och lär inte spela såvida det inte blir försäljningar eller skador.