– Först får jag bollen på bakhuvudet vilket ger Emma en bra chans. Hon missar men sen får jag en skuldra på bollen som målvakten räddar men som hon sen slarvar med och bollen lägger sig på linjen, säger LFC:s stjärnanfallare Cathinka Tandberg efter 0–0 mot IFK Norrköping.
Flera LFC-spelare jublade då, i den 93:e matchminuten, för mål. Domarna viftade tydligt bort det.
Tycker du att det är mål?
– Jag trodde det då. Nu är det väl svårt att säga men där i stunden så skriker vi på domaren för att det ska vara mål, svarar Cathinka som tillsammans med Cornelia Kapocs och Emma Lennartsson viftade länge, nästan för länge, för mål.
För därefter gick det fort. Bara någon sekund efter LFC:s jättechans kom IFK fria med tre spelare mot endast Stina Lennartsson och Cajsa Andersson.
– De får ju en stor chans direkt där. Man blev ganska stressad när man såg vilket läge de får.
Det blev dock inte mål. Cajsa Andersson gjorde en jätteräddning och slutvisslan ljöd direkt efter. Men den 92:a matchminuten i detta östgötaderby blir en minut som sent lämnar fotbollsminnet.
Inte heller bägge lagens tränare lär glömma den här matchen – även om de var totalt oeniga om vilket lag som var närmast segern.
– En cool fotbollsmatch för publiken med mycket folk och en fantastisk inramning. Jag tyckte att vi hade perioder där vi ska avgöra. Inte minst i början av andra halvlek kunde vi ha dödat matchen. Där finns en besvikelse, men som det såg ut får det väl vara okej med 0-0, sa LFC:s Andrée Jeglertz.
– Jag håller inte alls med. Med tanke på slutet kunde det ha gått åt båda hållen, men totalt sett hade vi de klart farligaste chanserna och ser du till hela matchen ska vi vinna. En mycket stark insats mot ett topplag, sa IFK:s Tor-Arne Fredheim.