Dagen efter chocken satt han i omklädningsrummet och väntade på att någon från styrelsen skulle komma till träningen och förklara för honom.
Vad händer med dig nu?– Ja, du. Om jag det visste. Jag undrar själv. Jag fick läsa om det i tidningen. Jag blev oerhört överraskad och förbannad. Inte ett samtal från någon om jag ska driva träningen eller om de vill ha kvar mig, inte något. Nej, ingen har kontaktat mig.
– Avtalet går ut. Det är inga konstigheter, men jag vill ha besked. Säg vad ni vill. Tystnaden är ganska hemsk ibland.
Pelle började spela fotboll i Sleipner som sjuåring och fortsatte i drygt 20 år som snabb forward, med en avstickare till IFK Norrköping. Han har varit assisterande tränare bakom Johan Roxström och Admir Dedic.
De hade nyligen kommit muntligt överens om att fortsätta tillsammans. Pelle skulle vara med mera på träning istället för på matcher.
I stället fick Pelle läsa om hur hans gamla kompis Micke Söderqvist blivit sportchef och presenterade entledigandet av tränarna.
– Jag vet inte vad han har för inblandning i det här, han har ju sitt pojklag. Jag vet inte om han har med det här att göra.
Nu kokar han av ilska över hur klubben behandlat sina tränare.
– Jag är besviken. Det finns inte en chans att jag fortsätter nu. Sättet det har skötts på är under all kritik. Inte en spelare visste om det. Jag hade köpt det om 16–17 spelare inte tyckt om oss.
Pelle är inte ilsken på klubben.
– På personerna som har tagit beslutet. Det handlar inte om ränderna. Jag önskar Sleipner lycka till. Man kan inte komma med en förändring fem i tolv bara. Det här är ett identiskt scenario till när ”Rocky” och ”Adde” fick gå från Lindö FF för några år sedan. Jag var sportchef där och fick inte heller veta något då, säger Pelle Andersson.