Det var tidigare i veckan som Peter Hunt själv berättade för Sporten att han inte är valberedningens ordförandekandidat till nästa årsmöte.
Om en dryg månad (under förutsättning att årsmötet går att genomföra med tanke på coronaläget) är en tolvårig era med Hunt vid rodret över.
Eller möjligen inte.
I ett långt brev till Sporten, under rubriken "Personliga synpunkter" ger Peter Hunt sin bild av hur han har uppfattat den senaste tidens turbulens – och hans egen del i det.
Det framgår inte helt klart om han fortfarande vill kandidera till ordförande på det kommande årsmötet, eller finnas tillgänglig för andra uppgifter.
Hunt skriver dock att "detta är en medlemsägd förening där årsmötet är det högsta beslutande organet. Jag har den största respekt för de demokratiska principer som gäller i IFK. Jag accepterar att det finns andra uppfattningar och just nu har valberedningen gjort en bedömning att medlemmarna önskar en annan ordförande. Det accepterar jag givetvis."
På de följdfrågor vi har skickat per sms svarar Hunt så här, om att kandidera "på egen hand" eller om han kan tänkas hjälpa till med andra arbetsuppgifter i framtiden:
"Funderar på hur jag ska agera. Ärligt, vet ej. Beror ju på vad valberedningen föreslår...Kommer ej ta någon annan roll."
Peter Hunts önskan är att hans ord publiceras i sin helhet i oredigerat skick.
Här följer det:
"IFK Norrköping och dess verksamhet står i dag i ett stort media fokus, inte bara lokalt utan även ute i hela landet och också på olika sociala forum.
I centrum för debatten och kritiken står IFKs styrelse och i första hand dess ordförande, dvs jag. Temat är min påverkan på den påstådda dåliga arbetsmiljön som skulle råda. Många anser sig veta ”sanningen” och uttrycker olika påståenden utifrån andra- och tredjehandsuppgifter som inte ger en korrekt bild av den rådande situationen. Tyvärr kan jag inte gå in i offentlig polemik när det berör enskilda anställda (nuvarande/ tidigare), sponsorer, supporters eller enskilda röster under anonymitet på olika sociala media.
I en så omfattande verksamhet som IFK’s (se nedan) där den gamla ideella föreningen möter ny kommersiell struktur visar det sig inte vara helt okomplicerat att friktionsfritt driva föreningen och dess bolag. Verksamhet och omsättning har under de senaste åren vuxit kraftigt och organisationen måste anpassa sig till nya utmaningar. Det är en naturlig och ofrånkomlig dynamik som måste bejakas för att vara framgångsrik. Därmed inte sagt att arbetsmiljön skulle tvinga bort människor utan jag tror det ofta är naturligt att medarbetare lämnar och nyanställs. I alla organisationer som växer är det nog ganska vanligt att personalomsättningen ökar över tid men jag är inte så säker på att IFK är annorlunda i jämförelse med andra stora föreningar/företag.
Styrelsen kan dock aldrig undkomma ett yttersta ansvar för den kultur som ska råda.
Arbetsmiljöarbetet är en fråga för VD och verksamhetscheferna. En styrelse kan omöjligt följa all verksamhet på daglig bas utan ansvaret vilar på de operativa ledarna. Det ska här nämnas att sedan 2016 har IFK regelbundet samarbetat med en extern konsult i arbetsmiljö- och säkerhets frågor. Bla. finns en intern portal, där personalen anonymt kan logga in och uttrycka sina åsikter. Det har inte under flera år kommit information till styrelsen att arbetsmiljön haft så stora brister som nu påstås.
Jag driver sedan 35 år tillbaka egen företagsverksamhet som idag har ca 1100 anställda i sju olika länder. Det är olika företagsmiljöer och kulturer som ibland är svåra att förena. Jag vill dock påstå att jag ytterst sällan eller aldrig har hamnat i en liknade situation som jag nu befinner mig i. I mina bolag ligger alltid arbetsmiljö ansvaret på respektive företagsledning. Ägare/styrelsen har också ett ansvar att föra en dialog med företagsledningen om miljö och kultur har brister men kan omöjligt ställas till svars för den personalsociala miljön. Detta är VD:s ansvar.
IFK som förening/företag har givetvis en mängd olika utmaningar där vi också lever i en oerhört stark konkurrens som kräver ett stort fokus, rätta beslut och handlingskraft, inte enbart på fotbollsplanen utan också utanför den.
Inom IFK bedriver vi en sportslig verksamhet som sysselsätter ett stort antal heltidsanställda pers. A- trupp herr och ledare ca 35-40, personer, 8-10 ,i Akademin, Restaurang- och konferensverksamhet 10 personer, i gymverksamheten 5, fastighet och underhåll, 5-7, kansli, ekonomi, administration och säkerhet, 10. Med deltids personal, ungdomstränare, matchorganisation och ideellt arbetande är minst 200 personer involverade. Det är också glädjande att se framgångarna för vår dam verksamhet som också växer och är i behov av mer personal. Att leda denna organisation på styrelsenivå, men även operativt, ställer krav på ömsesidigt gott samarbete och koncensus för att erhålla en stark enhet som jobbar mot ett och samma mål. IFK har de senaste åren vuxit till en stor arbetsgivare med olika verksamhetsgrenar som granskas från en stor allmänhet. Denna verksamhet ställer samtidigt krav på varje enskild individ att prestera vad som förväntas av hen. Givetvis ökar kravbilden både på och utanför fotbollsplanen.
Jag som ordförande har givetvis mina tillkortakommanden och då jag jobbar helt på ideell basis så är det helt omöjligt att lägga mig i, daglig operativ verksamhet. Vid sidan av styrelsearbetet har jag varit och är operativ i förenings fastighetsutveckling och spelaraffärer. Att det kan uppstå olika uppfattningar kring mitt ledarskap, måste man ha respekt för. Jag försöker dock att agera ärligt och rakt och har alltid IFK:s bästa framför ögonen.
Trots de utmaningar vi har idag ser jag en ljus framtid för IFK Norrköping en lång tid framöver. Om vårt arbete slår väl ut så är min bedömning att vi ytterligare har ökat Föreningens ekonomi med säkert 150 miljoner kronor i eget kapital inom 18 – 24 månader. Denna ökning i kombination med det starka ekonomiska fundament vi har idag kommer att placera IFK Norrköping som en av de två ekonomiskt starkaste idrottsföreningarna, alla kategorier, i Sverige. Huruvida jag själv ska vara delaktig den kommande tvåårsperioden är ju ytterst en fråga för föreningens medlemmar. I sinom tid kommer jag också kunna ge min bild av ett antal händelser som idag ej är möjliga att kommentera.
Jag måste dock förhålla mig till att i grunden är detta en medlemsägd förening där årsmötet är det högsta beslutande organet. Jag har den största respekt för de demokratiska principer som gäller i IFK. Jag accepterar att det finns andra uppfattningar och just nu har valberedningen gjort en bedömning att medlemmarna önskar en annan ordförande. Det accepterar jag givetvis men jag vänder mig starkt emot de beskrivningar där det är jag som enskild person som är ansvarig för den påstådda arbetsmiljön inom IFK. Ingen, jag upprepar ingen, har personligen tagit upp frågan öga mot öga med mig. Jag har heller aldrig känt något obehag att samarbeta med någon i organisationen.
Jag vill med dessa rader nyansera den turbulens som påstås råda.
Visst har vi mycket att lära av denna debatt men om vi alla som älskar IFK Norrköping frågar oss, ”vad är bäst för IFK? ” - så är det den ledstjärnan vi ska följa.
Låt oss alla jobba tillsammans för IFK:s framtid och välstånd. V i har så stora möjligheter att utvecklas både sportsligt och organisatoriskt för att bli den kraft som vi alla i Norrköping kan älska och samlas kring.
Framåt Kamrater, Framåt!
Peter Hunt"