– Det känns förjävligt.
Tränaren Marcus Egnell såg ut att vilja komma bort från planen på Borens IP så fort som möjligt. Det var inte svårt att förstå honom. Avgörande 1–2 satte IFK Norrköping i den 89:e minuten. Och som i premiären så avgjordes det från hörnflaggan. Tanya Näsman kunde helt fri nicka in bollen på hörnan från vänster och lämna Boren kvar med noll poäng efter de två inledande matcherna.
På en gropig vårplan visade dock Boren upp försök till det spel man vill ha. Vårdat bollinnehav ända nerifrån målvakten Julia Överstam och försök till avgörande passningar mot supersnabba Emelie Ljungberg. Men det var just den där sista passningen i djupled som höll för dålig kvalitet och ofta rann iväg för långt. Istället blev det mycket spel på mittfältet där det studsiga underlaget förvandlade matchen till en krigartillställning.
– Jag tycker vi kör över dem i spelet. Det går ju inte att spela efter backen på den här planen på samma sätt men vi vinner alla dueller, säger Egnell.
IFK tog ledningen i den 26:e minuten på en av lagets få chanser. Boren höjde sig ett snäpp efter paus, vann ännu mer närkamper och kunde kvittera efter en dryg timme. Och vackert var det. Emelie Ljungberg kom precis före IFK:s utrusande målvakt som tvingades vända om för att springa hem mot det övergivna målet. Då lyfte Ljungberg bollen i mål från hörnet på straffområdet.
Ett mål som både var snyggt men också gav hemmalaget energi för avslutningen. Inte heller nu lyckades dock något av lagen få fram några fler farligheter framåt och Boren såg ut att få med sig sin första poäng i division 1. Då kom hörnmålet och Johanna Nyberg och Boren får vänta på sin första pinne.
– Det är jävligt surt. Framför allt när man känner att man är bättre och har spelet så är det väldigt surt att förlora på ett skitmål som vi alltid gör, säger mittbacken.
Ja, vad är det med de där hörnorna?
– Vi har tränat på det den här veckan och det känns bättre och bättre. Men ändå är det något som inte funkar. De är starka i luftduellerna och det är inte vi än.