Spelare kommer och spelare går.
Det har varit en intensiv transfersommar för IFK Norrköping men Andreas Johansson består.
Den 36-årige evighetsmaskinen putsar vidare på ett redan imponerande facit.
Blott fem missade matcher på sex säsonger och aldrig utbytt – men snart kan tiden i "Peking" vara över.
LÄS MER: "Är jättekul att spela fotboll och jag spelar gärna lite till"
– Jag och klubben vet fullt ut var vi står. Det är inte bara det sportsliga. Den sociala biten ska stämma med, svarar han på frågan hur samtalen med Jens Gustafsson går.
Att kasta upp skorna på hyllan när kontraktet går ut är inget alternativ idag.
Då är det mer troligt att Johansson återvänder till Halmstad som han lämnade för Bochum 2009.
– Det är lite funderingar men jag känner ingen stress. Jag trivs fantastiskt med att spela fotboll och att göra det för den publik som det var här senast (Hammarby hemma). Sen för klubbens del, om de ska rekrytera spelare och skriva kontrakt är det viktigt att veta vilken tränare det är nästa år. Det är många bitar som ska sitta ihop.
Ringer Igor Krulj något?
– Nej, men jag känner Igor sedan tidigare, säger Johansson om det pågår eventuella övertalningsförsök från Halmstads tränare.
IFK Norrköpings kapten har haft en stor del i föreningens uppsving.
Som spelare och som person.
– 2012 när jag kom var vi inte i närheten av var vi är idag. 13 och 14 hände det inte mycket heller men sen har det hänt otroligt mycket. Det är en häftig utveckling.
Johansson konstaterar att det är en annan sorts aktivitet när transferfönstret slår upp numer.
I sommar har "Peking" sålt Linus Wahlqvist, Jón Gudni Fjóluson och Eric Smith.
Alexander Fransson och Kasper Larsen har värvats.
LÄS MER: "Det är absolut ett drömsteg"
– Jag brukar säga att i grund och botten är det kul för de som får chansen, alla vill ut. Det är bättre betalt men som spelare hade jag önskat att alla var kvar. Man vill spela i bästa laget, prestera och vinna matcher. Man vill bli vinnare och mästare. Då behöver man de bästa spelarna.
Och på ett emotionellt plan – du och Fjóluson satt mer eller mindre ihop från att han kom?
– Kul för honom men om man får vara egoistisk så är man besviken och ledsen för man vill ha kvar en bra spelare, en bra kille med bra karaktär. Kommer det nya spelare ska det fungera och inte bara det ni ser på läktaren. De ska komma in i gruppen. Det har inte varit några problem här men det tar tid för individen att hitta sin plats och leva ut.
– Samtidigt är det credd och ett bra betyg till oss alla, spelare och ledare, som är här. Utan oss hade de inte fått chansen.
Så Jón skickar en del av den ryska lönen till dig?
– Haha. Det tror jag inte men vi har sålt en hel del.
Och det kan bli fler?
– Ja, om man läser tidningarna.
Är Arnór redo?
– Det kan bara han svara på men det känns som han är mogen och fotbollsmässigt tycker jag det, att han är redo. Sen är det andra delar att komma till utlandet. I Sverige tror jag att det är lätt att komma in i det sociala men jag vet inte hur det fungerar i andra länder. Du måste trivas vid sidan av också. Jag förstår de som lämnar men ibland vill man säga: "Vänta lite". Som med Tess (Tesfaldet Tekie). Han var så himla duktig. Vill de iväg är det bara att önska lycka till.