Hammarbys vänsterback har gjort raketkarriär i allsvenskan och det finns de som tycker att han förtjänar en landslagsplats. Linköpingskillen fick sitt stora genombrott i Mjällby och har tagit enorma kliv i sin utveckling de senaste säsongerna.
Men allt började i Ryd.
Och i Karle IF.
– Jag bodde väl 20 meter från planen och ville spela fotboll jämt, säger Mohanad Jeahze.
Enligt ledaren Nicke Norgren var du inte så förtjust i att springa i Rydskogen?
– Jag minns att Nicke flera gånger plingade på dörren hemma och sa "du ska med". Det är jag tacksam för i dag. När man var ung trodde man inte att man behövde springa utan boll.
Nicke Norgren minns en ung Mohanad Jeahze:
– Han klippte sig precis som Cristiano Ronaldo och slog frisparkarna på samma sätt. Man såg tidigt att han skulle bli bra, sen har han en pappa som betydde väldigt mycket för hans utveckling. Det gäller Simon Olsson också. Det är fantastiskt kul att de kommit så långt i sina karriärer. Ibland blir jag rörd av att se dom lyckas så bra i allsvenskan.
Det var några sällsynt stora talanger, alla födda 1997, som samlades i Karle IF och bildade ett av Sveriges bästa pojklag. Förutom Mohanad Jeahze och Elfsborgs Simon Olsson fanns även spelare som Atosh Elmi och Henric Pekkala i laget.
– Det var en liten grupp som hittade varandra och gjorde varandra bättre hela tiden, säger Nicke Norgren.
Mohanad Jeahze:
– Det byggdes upp en vinnarmentalitet från tidig ålder. Vi hade riktigt bra tränare som gavs frihet från klubben. Det var viktigt att vinna, när vi förlorade blev vi så arga, både ledare och spelare. Vi satte hög press på oss själva.
Jag antar att ni hade kul på vägen också?
– Absolut, det gick hand i hand. Och vi var vänner även utanför planen, vi umgicks hela tiden. Än idag är Simon och jag bästa vänner, vi pratar med varandra i stort sett varje dag.
Karles 97-or vann DM och gick långt i SM-slutspelet där man deltog i samma turnering som exempelvis AIK och Malmö FF.
– Inga andra visste vilka vi var förrän vi stod på planen och spelade ut dem, säger Mohanad Jeahze och skrattar.
Talangerna från Karles ungdomsverksamhet har varit många genom åren. Enligt Nicke Norgren, som varit klubbens nyckelfigur i många år, är en av framgångsfaktorerna att klubben inte bryr sig så mycket om hur gamla spelarna är.
– Är man duktig ska man få träna med de som är äldre. En bra kille som är nio år kan få träna med äldre grupper för att utvecklas, säger han.
Mohanad Jeahze minns också att han snabbt fick ta klivet upp till de som var ett år äldre.
– Jag både tränade och spelade matcher med 96-orna i flera år. Vissa kvällar tränade jag dubbelpass och kunde springa hur mycket som helst.
Nicke Norgren:
– Karle IF har alltid haft samma ledstjärna: Så länge en spelare har en dröm ska vi försöka uppfylla den drömmen. Vi har inga stora medel i föreningen, föräldrarna är inte rika. Det vi gör är att vi tränar så mycket vi orkar, även på sommaren när många andra föreningar har uppehåll. Det ska finnas en möjlighet att träna sex dagar i veckan om man vill.
Ryd är inte en av Linköpings mest välbärgade stadsdelar och även om Mohanad Jeahze fick det han behövde till fotbollen var det flera som inte hade det lika bra utanför träningar och matcher.
– Det var spelare som låg i framkant, som var riktigt bra, som hade det jobbigt hemma. Det kunde hända att de inte dök upp inför en match och vi fick åka hem till dem. Ibland hade de inte ätit mat, säger Mohanad Jeahze.
Nicke Norgren inser Karles betydelse för många av ungdomarna i Ryd och försöker hålla koll på de som är med i föreningen.
– De man inte sett på någon vecka brukar jag ringa och fråga var de är. Vi försöker titta på varje individ, är det något vi kan hjälpa till med förutom fotbollen?
Karles framtid ser ljus ut. Efter en svacka är man nu uppe på benen igen och har åtta barn- och ungdomslag anmälda till den kommande säsongen. Ett nytt klubbhus är också på gång. För Mohanad Jeahze var åren i föreningen en stor del av hans uppväxt.
– Det är bara goda minnen, när jag är hemma i Linköping och promenerar kring fotbollsplanen vid Solhaga blir man nostalgisk. Det spelar ingen roll vem man var eller vad man kom ifrån. Vi blev som en enda stor familj, jag har fått vänner för livet. Karle har varit med och format mig och den jag är i dag, säger Mohanad Jeahze.
