ÅFF-managern suckade efter ännu en svart kväll denna sommar. Krisen förvärras i superettan – efter 0–2 (0–1) i bottenmötet och ödesmatchen mot Gefle som var tvungen att vinnas eller åtminstone inte förloras.
Var läget utsatt före avspark är det ännu värre nu. Bara två poäng och ett mål på de sju senaste matcherna. Kvar på kvalplats, men nu bara med en poäng till godo på Frej och just Gefle under nedflyttningsstrecket.
Och dessutom: bara sju poäng och en seger på hemmaplan.
På hela säsongen.
– Det är rent ut sagt ett jävla mysterum. Vi pratar inte om det för att göra det ännu värre. Om jag ändå hade haft någon lösning. . . jag fattar det inte. Det kan vara så att vi vill så mycket att det knyter sig. Att många känner att det ändå är på hemmaplan som poängen ska plockas.
Och enda sättet att komma ur det är att vinna matcher.
– Ja, det och att försöka och försöka och försöka, sa Hansen.
ÅFF hade en halvchans genom Emil Bellander redan i första anfallet, men efter det hände inte särskilt mycket konstruktivt framåt, förutom en missad straff av ovannämnde Bellander och några lägen alldeles på slutet.
Gefle, med en klart uppåtgående formkurva efter en mardrömslik vår, gjorde två mål på några minuter strax efter paus och det avgjorde. Piotr Johansson spräckte nollan på en tveksamt dömd straff och Dennis Hümmet utökade när hemmaförsvaret inte var tillräckligt vaket efter en snabb frispark.
– Första halvlek var jämn och så långt var det okej. Efter 0–1 hamnade vi där igen och tappade en massa energi. Tyvärr kom andra målet för snabbt och sedan var det bara kaos, sa Roar Hansen.
Ja, domaren Granit Maqedonci, domaren, hade en tuff kväll och många ÅFF-are var upprörda över insatsen. Andra halvlek innehöll inte mindre än tre utvisningar, varav hemmalagets Simon Helg fick se det röda kortet efter en tilltrasslad situation med Martin Rauschenberg vid sidlinjen.
– Det ska vara två utvisningar eller två varningar. Det kan inte vara en av varje. Min bedömning är att det borde ha varit rött kort på båda, sa Roar Hansen.
Reine Almqvist, som plockats in som scout och bollplank till lagledningen, fanns på plats på Kopparvallen, men ville/fick inte uttala sig efteråt. Han fick i alla fall se ännu en match där ÅFF-offensiven var ineffektiv till tusen med alldeles för mycket bolltapp och missade passningar.
– Vi var alldeles för oskarpa nu igen. Förhoppningen att vi skulle få en boost efter fyra mål mot Brage, men så blev det inte. Vi måste vara jävligare och trycka dit bollen på de lägen som vi trots allt skapar, sa Roar Hansen.
Det var ovanligt mycket på spel och då satsade, delvis framtvingat på grund av avstängning och skada, Hansen på en minst sagt orutinerad backlinje.
Eller vad sägs om två 21-åringar (Hampus Holmgren och Johan Ramhorn), en 20-åring (Lucas Öhrn) och en 17-åring (Adrian Petersson)? Den sistnämnde ersatte Jon Birkfeldt, gjorde första matchen från start för säsongen och var klart godkänd.
Alltid något.
- Vi har den trupp vi har och när vi nu flyttat upp Björn (Westerblad) på mittfältet igen ville jag inte ändra där igen. Det kändes rätt att ge Adrian förtroende och han gjorde det bra, sa Roar Hansen.