I programmets åttonde avsnitt, som kan ses på corren.se och mvt.se, berättar Melke Alan om sitt arameisk-syrianska hjärta.
– Full fart framåt är vad som gäller, svarar Melke på frågan om det finns ett syrianskt sätt att spela fotboll.
Du har aldrig parkerat bussen med ett lag?
– Vi har inga bussar, vi har bilar, haha. Jo, det har väl hänt. Men då är det en markering mot hur motståndarlaget spelar. Som mot Sandviken med City förra året, det var för att Sandviken spelade tråkigt som vi tyckte, säger Alan.
City är inne i en tuff period. Efter en vecka med cupseger mot Motala AIF och poäng i serien borta mot Nyköping väntar ny bortamatch till helgen, Sandviken borta.
Inför nästa uppgift berättar Alan om sin bakgrund i fotbollen. Hur han kom till Örebro från Istanbul med familjen som tvååring 1977. Fotbollen blev en tidig självklar del av livet, som pojkspelare, seniorspelare och tränare. Alan blev tränare första gången som 24-åring och har hållit på i 20 år.
Han är van att pendla som han gjort nu till Linköping i fyra år.
– Jag har ett kringresande kontor, säger han.
Melke Alan har jobbat i många olika Syrianskalag och även varit förbundskapten för arameisk-syrianska landslaget vid två VM för minoriteter. I Gällivare kom laget tvåa efter 0–2 i finalen mot norditalienska Padania. I Östersund 2014 kom laget trea efter att ha förlorat i semifinal mot Isle of man och vunnit bronsmatchen mot Nagorno-Karabach.
Landslaget är just nu vilande då det inte finns ekonomi för någon verksamhet.
Var skulle ni spela om ni hade en hemmalandskamp?
– Någonstans mellan Eufrat och Tigris, i Irak, Syrien, Iran eller Turkiet, säger Melke Alan som på senaste VM fick med en rad spelare från högre ligor i Tyskland och Nederländerna.